Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tidsdokument med pärlor, nostalgi och föråldrad satir

Cornelis
Vreeswijk
På Mosebacke
(Gazell)
***

Kultur och Nöje2003-01-11 00:00
Krogen Mosebacke på Södermalm i Stockholm. Månaden är mars, året är 1979. Cornelis sitter i vit skjorta och svarta hängslen med guran i knät. Jag var inte med där, men med CD:n i spelaren känns det så. Cornelis får kött och blod och man riktigt känner den rökiga luften och uppsluppna atmosfären.
"Medborgare, go¿ afton!" inleder den samhällskritiske trubaduren. Med tillbakalutat lugn och vass tunga kommenterar han samtidsfenomen i "Till damtidningen Femina", "Ballad om censuren" och "Balladen om den nya äktenskapslagen". Han sympatiserar med samhällets utsatta och illa tilltufsade i "Lasse Liten Blues" och "Balladen om en knarkare". De skildras osentimentalt och valhänt men med en varm ömsinthet som var så utmärkande för Cornelis.
Men satir smakar bäst när den är dagsfärsk och långtifrån alla visor på repertoaren har klarat att åldras. Därför upplever jag skivan som ett nostalgiskt men mustigt tidsdokument för de redan frälsta. Men vemodiga bluespärlor från Feliciasviten har stått emot tidens tand och tål att spelas igen och igen.
Till Cornelis Vreeswijk på Mosebacke får man även en skum bonus-CD med Anita Strandell. Den stora behållningen på den är inte sången, utan Cornelis berättelser mellan låtarna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!