Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Texter som styckas sönder

Reporter i krig bygger på texter av Vasilij Grossman. Och främst Antony Beevors och Luba Vinogradovas bearbetning.
Grossman var korrespondent för Röda Arméns tidning, Krasnaja Zvesda (Röda Stjärnan) under åren 1941 till 1945 och var med under alla centrala fältslag, från Stalingrad till Berlin.

Kultur och Nöje2007-09-04 06:00
Jan Hernebring
Boken bygger på Grossmans anteckningsböcker, privat korrespondans och material från Ryska Statsarkivet för litteratur och konst.
Vasilij Grossman föddes i den ukrainska staden Berditjev 1905 av judisk elit. Han började läsa kemi i Moskva 1923.Och arbetade en kort tid som ingengör i en gruva men skrivandet tog allt mer överhanden.
1934 ger han ut sin första roman Lycka till. Hans stora verk Liv och Öde kom 1986 på svenska men finns nu i nyutgåva.
Kraznaja Zvezda hade en stor läsekrets under kriget. Det var där man kunde få de senaste nyheterna från fronten. Grossman arbetar framme vid fronten och observerar, inte från staben. Han lyckas också skapa kontakter. Han följde prickskytten Tjechov i Stalingrad , som sköt tyskar som kaniner.

Grossman var ofta hos soldater som tagit rast och väntade på repliker. Han skrev "soldaten säger själv allt som han har på hjärtat. Man behöver inte ens ställa frågor".
Han fick den avoge generalen Gurtiev att tala i timmar, till övriga korrars stora avund. Vassilij antecknade aldrig under intervjuerna, att få förtroende var viktigare.
Kort och kärnfullt sammanfattade han "Frontlinjens vanliga lukt - en korsning mellan bårhus och en smedja".
Hösten 1941 hamnar Grossman i striderna kring det inringade Kiev. Han tar sig med nöd och näppe därifrån. Sovjet lider här sitt största nederlag och förlorar en halv miljon man. Att Ryssland var illa rustat materiellt är väl känt.
Flygstridskrafterna förlorade i början av kriget lika många plan i egna olyckor som i strid. Sommaren 1942 bestämmer Hitler att gå mot Stalingrad och oljefälten i Kaukasus. Och med stort självförtroende vandrar tyskarna österut.
Stalin är pressad och utfärdar order nr 227 "inte ett steg tillbaka", varje reträtt bestraffas som en desertering. Det sägs att 13 000 soldater avrättades i Stalingrad av detta skäl.
Tyskarna är överlägsna i allt. Men i November 1942 gör ryssarna en oväntad offensiv mellan Volga och Don och stänger in armén och likviderar de rumänska styrkorna. Kriget har vänt.
Mot Berlin! I Ukraina ser Grossman "det finns inga judar?ett helt folk har brutalt tagits av dags". Stalin förbjöd nämnandet av förintelsen, offren kallades "sovjetmedborgare".
I sin hemstad upptäckte Grossman - till sin stora förfäran - att lokalbefolkningen hjälpt tyskarna under judeutrotningen.

Reporter i krig är en gedigen bok på 427 sidor. Antony Beevors kommentarer har en stark benägenhet att tränga ut Grossman. Beevor styckar sönder hans texter. Det bästa hade varit om artiklarna publicerats i original med kommentarer.
För den som läst Beevors Stalingrad blir det lätt en upprepning. Det är Grossman som är krigsreportern med ett unikt material. Nu frestas man tro att det är tvärtom!
En ny bok
Reporter i krig
Vasilij Grossman
Historisk media
Översättning: Hans Magnusson
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje