Tävling ska ta fram förorternas författartalanger

Trots stora publikframgångar, hyllningar och prisvinster mellan åren 2015 och 2018 tvingades estradpoesitävlingen Ortens bästa poet att lägga ned. Det saknades finansiering och arrangörerna kände sig motarbetade. Nu har organisationen Förenade förorter i stället tagit fram en ny tävling som riktar sig mot berättare i Sveriges förorter: Ortens bästa penna.

– Nu ska jag inte dra alla över en kam, men de flesta kanske inte tänker att det finns en möjlig ingång till den litterära och kulturella världen. Det är inte alltid tillgängligt och det kan kännas långt för ungdomar ute i förorterna. Precis som med poesin kände vi att vi behövde fylla det tomrummet, säger Simon Matiwos, poet och styrelsemedlem i Förenade förorter.

Vill ge unga möjligheter

Styrelsen och en arbetsgrupp i föreningen kom i samarbete med förlaget Natur & kultur, Riksteatern och Studiefrämjandet överens om att genomföra en digital tävling. Resultatet blev "Ortens bästa penna".

– Efter Ortens bästa poet har vi länge gnagt på andra idéer om hur vi kan skapa plattformar och andra kulturella sammanhang för våra ungdomar ute i förorten, säger Simon Matiwos och fortsätter:

– Det är alltid kul när att man kan sparka upp nya dörrar. Att man kan lämna någonting efter sig. Detta är något som lever längre än oss.

Framgångsreceptet bakom Ortens bästa poet var enligt Simon Matiwos hårt arbete, att hitta nyckelpersoner ute i förorterna och att skapa något tillsammans med gräsrötterna.

– Det har gått bra med poesi, så vi förväntar oss att det ska gå minst lika bra med den här grejen också.

Tunga namn i juryn

Deltagare mellan 16–28 år är välkomna att delta i tävlingen. Förutom en prissumma får vinnarna också möjlighet att jobba med professionella inom kulturvärlden. Skrivartävlingen är uppdelad i de två kategorierna bok och scen. I de två olika jurygrupperna finns bland annat Jason "Timbuktu" Diakité, Johannes Anyuru och Susanna Alakoski. En av jurymedlemmarna i kategorin scen är Farnaz Arbabi som är dramatiker, regissör och konstnärlig ledare för teatern Unga Klara.

– Jag tror att det kan skapa ett intresse för scenkonst och en öppenhet inför att teater kan vara en möjlig konstform att ägna sig åt. Det kommer bidra till att vi får nya spännande dramatiker om några år.

Farnaz Arbabi ser tävlingen som en del i arbetet med att lyfta fram röster som inte alltid hörs. Det handlar om att ge en bredd av perspektiv, men det är också en demokratifråga i form av representation och tillgång till kultur.

– Som regissör och konstnärlig ledare på Unga Klara ser jag att det finns ett enormt behov och en stor efterfrågan på ny dramatik med andra perspektiv än de vanliga, säger hon och fortsätter:

– Jag är själv uppvuxen i en förortsmiljö där det inte fanns så många yrkesutövande konstnärer. Så jag vet också hur viktigt det är med förebilder och möjligheter.