Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tankeväckande och roande uppsättning

Kultur och Nöje2010-09-06 03:00
Sjukdom är en lögn. Sysselsättning en moralisk plikt. Så är det sagt i systemet och där någonstans tar Maskinen sitt avstamp.Sten (Sven Angleflod) och Lova (Ann-Sofie Andersson Kern) är marionetter i systemets tjänst och gör slumpmässiga stickprov hos människor som saknar sysselsättning. Det för dem hem till förtidspensionerade herr Andersson (Willy Boholm) och plötsligt ställs hela deras världsbild på ända.Maskinen både ifrågasätter och roar. Sår små frön och lockar till svulstiga skratt. Att mycket av inspirationen till Sven Angleflods stereotypa karaktär hämtats hos oflexibla institutioner som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen går inte att ta miste på och skådespelaren gestaltar rollen fullkomligt lysande.Han kan, som han själv uttrycker det, försvara sin roll och sitt handlande moraliskt när han i systemets tjänst jagar på stackars herr Andersson för att denne lever i vanföreställningen att han är sjuk när systemet ju faktiskt bestämt att sådant som sjukdom inte existerar. Han är stram, korrekt och känslokall. Det finns ett formulär att fylla i för det mesta.Det där med känslokall (eller ska vi säga känslolös?) är emellertid en sanning med modifikation. Det visar sig i takt med att berättelsen utvecklar sig och känslor börjar uppstå mellan de tre karaktärerna i den smutsiga lilla lägenheten där alltihop utspelar sig.Lova, som görs på ett inspirerande sätt av Ann-Sofie Andersson Kern, gör sin första dag i tjänst hos systemet och slits ambivalent mellan ilska, förtvivlan och osäkerhet, handläggare Sten upptäcker att det faktiskt finns någonting som bubblar under hans strama fasad och herr Andersson, ja han är mest nedstämd över att bli så förminskad av det system som satt klorna i världen.Handlingen skrider snabbt framåt och dialogen är bitvis riktigt rapp. Däremot kan, om man ska vara petig, tyckas att berättelsen dras ut lite väl mycket och att den mot slutet av den knappt timslånga föreställningen vevats ett varv för mycket. Men det är en petitess.Maskinen är tankeväckande så väl som god underhållning och efter lördagens urpremiär ska den nu ut på turné runt om i länet.MASKINENTeatervinden, ÖstgötateaternRegi: Stina AnckerMedverkande: Sven Angleflod, Ann-Sofie Andersson Kern och Willy Boholm
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!