När Folkbladet kommer in i Verkstads lokal finns Thomas Hämén i sin stora installation Brain Mountain som sakta växer fram. Mitt i rummet finns en uppbyggd plastkub, där han bygger upp ett berg på insidan.
- Man ska ana något monumentalt bakom plasten. Det ska skapa en osäker plats i rummet, förklarar Thomas Hämén.
Kuben med bergssilhuetten ska vara omgiven av åtta skulpturer och en video, var och en med en egen funktion men som alla "samtalar med varandra".
- Verket är nog det konceptuellt mest komplexa jag gjort, med många lager. Ett lager är väl att alla kommunicerar med varandra. Det blir som ett stort skådespel.
Thomas Hämén, 24, studerar mastersprogrammet i fri konst på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och har intresserat sig särskilt för varseblivning, verklighetsuppfattning, perception och den mänskliga sinnesapparaten i sin konst.
Rummet på Verkstad är tänkt att förvandlas till ett landskap med öar av påståenden som besökaren får navigera sig igenom.
Thomas Häméns konst påminner närmast om vetenskapliga experiment som andas en förundran över hur vår hjärna fungerar och världens komplexitet.
Han arbetar bland annat med speglar och ljusspel för att skapa illusioner av evighet och simulera en bild av till exempel det krökta rummet.
- Man ska se verket och förstå vad som händer, men det ska sätta igång en tankeloop kring vad verklighet är och oändlighet betyder.
Vi fastnar framför en roterande fläkt som blir belyst i intervall som gör att ögat upplever att bladen rör sig oändligt långsamt.
- Jag vill att verken ska fungera så här, vara visuellt tydliga. Det skapas en illusion av att fläkten nästan står stilla samtidigt känner man vinden från rotationen.
- Det blir en psykologisk paradox som säger lite om hur vår perception fungerar. Allt handlar om att vi ser ljus och hör ljud i en viss frekvens. Vi uppfattar bara fragment av en verklighet.
Vad har gjort dig intresserad av naturvetenskap?
- Jag kommer från en naturvetenskaplig familj. Min mamma är tandläkare och pappa ingenjör, så jag är väl det svarta fåret som blev konstnär, säger han antydan till ett leende.
