Catherine Hardwicke regisserade den första Twilight-filmen. Och det, det går du inte miste om när du ser på Red Riding Hood som är filmatiseringen av Rödluvan. Sagan har förvandlats till en kärlekshistoria, en tjej och två heta starka killar som slåss om hennes hjärta.
Allt från musik till kamerarörelser till repliker till grundstory är som den första Twilight. Inte helt förvånande släpps filmen efter den tredje Twilight men innan den fjärde. Det är en marknad som jagas här. Om det nu är Hardwicke eller en producent som är orsaken vet inte jag.
Men Catherine Hardwicke verkar inte ha mycket integritet kvar. Eller så älskade hon Twilight från djupet av sitt hjärta. Billy Burke spelar till och med hjältinnans pappa, precis som vampyrfilmen. Eventuellt finns det något positivt i att hjältinnan Valerie inte alls är lika tom och tråkig som Bella. Hon har enstaka andra agendor än att bli någon killes allt.
Red Riding Hood är för det mesta en tråkig film som lite tafatt försöker säga något om kyrkans män, om godhet, om ondska, om hämnd. Det är svårt att bry sig, det enda som väcker någon slags nyfikenhet är frågan om vem som är vargen. Vargen, som förresten ser ut som en ful docka. Till råga på allt är slutet skrattretande. Eventuellt är det lite lättare att svälja för den som inte sett Twilight redan. Catherine Hardwicke har lång väg tillbaka till sin succé Tretton.