Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tacksamma typer ur bibelns historia

DICK HARRISON
Förrädaren, skökan och självmördaren
Prisma

Foto:

Kultur och Nöje2005-05-02 06:00
Denna bok handlar om berättande människor, säger historikern Dick Harrison i förordet. Till synes handlar den om fyra individer - Judas Iskariot, Maria Magdalen, Pontius Pilatus och Josef av Arimatea. Dick Harrison har valt dem därför att de begåvats med utförliga historier av fantasifulla berättare trots att Nya Testamentet säger ganska lite om dem.

Judas Iskariot
Judas var en av Jesu närmaste vänner och den som förrådde honom. Han har fascinerat människor i tvåtusen år. Själv undrade jag i min ungdom varför han fått så dåligt rykten, han handlade väl på Guds uppdrag!
Vissa forskare ser Judas som en verklig historisk person, andra menar att han uppfanns för att man behövde en skurk i berättelsen.
I stort sett har Judas fått förbli ond. Han svek och tog betalt för det. Ett förräderi på lägsta möjliga moraliska nivå.

Här är kvinnan som kan spela alla roller. I evangelierna är hon den enda kvinna som förknippas med en ort Maria från Magdala - medan de andra förknippas med sina män.
Bristen på kvinnor i Nya Testamentet har ökat hennes popularitet. Dick Harrison kallar henne för "en lättillgänglig narrativ resurs" vilket på vanligt språk betyder att hon finns till hands för vem som behöver en kvinna i en berättelse.
Sålunda har hon fått många roller att spela. Hon var vittne till Kristi uppståndelse, hon har varit bortskämd slinka, ångerfull synderska, Jesu flickvän (till och med blivit havande med honom), sörjande kvinna vid graven, dödsföraktande missionär, ibland hora, ibland oskuld livet ut.
I medeltida dramer var hon syndigast möjliga luder, en flicka som publiken njöt av att förfasa sig över, Medeltidens präster föredrog också synderskan som både visade på Guds godhet och kvinnors allmänna uselhet.
I Sverige kunde den heliga Birgitta framhålla Maria från Magdala som exempel på människans förmåga till omvändelse från synd till dygd.

Pontius Pilatus
Roms prefekt i Judeen åren 36 till 37 är den av bokens figurer som har bäst historisk dokumentation. Ändå skiftar berättelserna om honom betydligt. Det är han som ger order om korsfästelsen och alltså bär det yttersta ansvaret. Han ger exempel på maktmissbruk men också på vankelmod när han ger efter för andras krav. Pilatus blir mannen som saknar civilkurage.
Han är ond men blir snällare med tiden, vartefter de kristna alltmer vill lägga skulden för Jesu död på judarna.
Hos Matteus nämns Pontius Pilatus fru. Där har hon inget namn, men hon får åtskilliga vartefter hon i legenderna växer ut till en veritabel sexbomb. ju mindre evangelierna säger om en person, desto användbarare blir hon tydligen som narrativ resusrs".

Josef av Arimatea
När medeletidens människor närmast dammsög Nya Testamentet på jakt efter nya möjliga helgonnamn kunde även de mest okända bipersoner få nytt liv i dåtidens skrönor,
En sån biblisk doldis är Josef från Arimatea. Det enda han gör i Nya Testamentet är att ordna Jesu begravning. För berättarna har han fördelen att vara så okänd att nya historier ständigt kan vävas kring hans namn.

Väktaren av Graal
I legenderna har han blivit väktaren av Graal, vår första nattvardskalk, den som Jesus förde till munnen under sin sista måltid och där hans blod samlades upp under hans dödskamp på korset.
Om sånt säger Bibeln ingenting men legenderna desto mer. Josef har hamnat i Storbritannien hos kung Artur, han har kopplats samman med Glastonbury ed både rockfestival och New Age-rörelse - och har även blivit den som kristnade Norge.
Än finns att göra
Nya Testamentet lämnar mängder av frågor obesvarade. Hur var Jesu ungdom? Gifte han sig? Vilket han förväntades göra om han inte ville bli betraktad som besynnerlig! säger Harrison. Hur var han som yrkesman?
Här finns luckor att fylla för nya berättare. Helt riskfritt är det inte. Jag blev själv mordhotad på 70-talet för min barnbok Kamrat Jesus.
Berättelser som ropar på att bli skrivna blir det förr eller senare. För oss som tar del av dem gäller det att kunna skilja på dikt och verklighet. Här får vi god hjälp av Dick Harrison, en forskare som själv säger sig vara kristen men ändå tycks kunna hålla begreppen isär.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!