Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sympatiskt om Edwall

Då kan man lika gärna kittla varandra - en bok om Allan Edwall Johan Erlandsson (Atlas)

Kultur och Nöje2009-05-20 03:00
n Titeln är ett citat från huvudpersonen som i sin helhet lyder: "Man får inte spela komedi bara för att den är rolig - då kan man ju lika gärna kittla varandra". Redan valet av titel antyder författarens ärende. Det är Allan Edwalls syn på teater och politik som ska skildras. Att en komedi inte bara ska roa för stunden utan också ge något annat syftar förstås på att Edwall var mycket politiskt engagerad och ville säga något mer till sin publik. Just den delen är mycket väl skildrad i boken. Historien om pojken från bruksorten i Jämtland som utan studentexamen tar sig till Stockholm och blir en av landets stora aktörer är onekligen värd att berätta. Pappan jobbade på bruket och var kommunist. Allan läste tidigt böcker, när han var elva år gjorde Dostojevskijs "Anteckningar ur ett källarhål" stort intryck. Pojken skrev ett uppmuntrande brev till författaren med innebörden att allt nog snart ordnar upp sig.Men var bodde Dostojevskij egentligen? Föräldrarna antog att han måste bo i Vännäs. Det var så långt från hemorten som fantasin kunde sträcka sig.★ ★ ★Det är ju en fantastisk resa Allan Edwall sedan gör. Med inlevelse och flyt i texten berättar Erlandsson alla anekdoter. Alltifrån mötet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir när Allan jobbar som rockslusk på Dramatens krog 1946 till mötet med Harold Pinter på 1990-talet. Allan hade ju bara sexårig folkskola och var inte så bra på engelska, men Edwall-Pinter drack Bäska Droppar och fick kontakt. Det antyds att Edwall drack mycket alkohol. Skilsmässorna noteras, men så mycket mer om privatlivet får vi inte veta. Han var noga med integriteten och Johan Erlandsson har bestämt sig för att respektera det.Alltså är det här inte den stora biografin om människan bakom teatermasken. Men däremot en alldeles utmärkt skildring av en skådespelare som brann för att alltid ge sitt yttersta i varje roll, att aldrig fuska. Han värjde sig själv mot det; men Allan Edwall blev ju i verklig mening folkkär. Hemsöborna, Utvandrarna, Emil, Bröderna Leijonhjärta, Fanny & Alexander - alla som sett filmerna minns Allans rollkaraktärer även om de inte alltid var huvudroller. För den som bara är lite intresserad av hur det gick till när Edwall hittade gestaltningen i de här rollerna är det här svaret finns. En sympatisk bok om en av våra allra största skådespelare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!