Relativt snabbt har Egypten gått från att vara ett kärt turistland till ett förrevolutionärt stadium. Slutsatsen måste bli att det har funnits missnöje i landet länge. Revolution eller massprotester är inte något människor ägnar sig åt på grund av ett infall en torsdagseftermiddag, "ja men du förresten, den där Mubarak är ju ändå ganska knäpp, vi drar till torget och protesterar mot honom".
De som har upplevt en revolution vet att det tar lång tid innan alla har fått nog så pass mycket att rädsla inte stoppar människor längre. Så varför är så många så förvånade? Varför visste vi ingenting om hur egyptier kände? Det enda massmedia eventuellt berörde var det faktum att det inte har varit ett demokratiskt land i ordets rätta bemärkelse. Men, Egypten har retoriskt omtalats som en positiv kraft i mellanöstern. Ett land som inte är för anti-israelisk och så vidare.
Vad krävs för att ett land ska klassas som ondskan själv? Är det att medborgarna har många restriktiviteter i sin vardag? Nej, Saudiarabien tillåts hållas trots tuffa regler i vardagen. Är bristen på demokrati ett problem? Uppenbarligen har det aldrig varit det i fallet med Egypten. Är det stöd till terroristgrupper? Nej, för återigen gör Saudiarabien även mycket av det. Tyvärr känns det som att den amerikanska utrikespolitiska agendan styr hela västvärldens medier. Svenska ledarskribenter och politiker köper paketet som den amerikanska administrationen presenterar rakt av. I den världen klassas länder som goda och onda baserat på deras nytta för amerikansk politik. Saudiarabien och Egypten har varit viktiga allierade i försöken att nå den världsordning som amerikanska högerlobbyister är ute efter.
Det här går igenom svenska tidningar helt okritiskt. Ja, eller än värre, att de tillåter sig drivas av världens enda stormakt. Antingen lever man i sin värld av märkning av onda och goda, och då kan man inte acceptera diktaturer ena sekunden för att förbanna samma sak i nästa. Eller så accepterar man att det inte är så enkelt och regeringar är varken onda eller goda utan agerar i egna syften. Amerikanska statens främsta intresse är inte en värld full av demokrati utan en värld full av allierade som inte står i vägen. Samma sak gäller alla stater, även den svenska.
Oavsett vad som händer härnäst, låt oss hoppas på att befolkningen i Egypten (och Tunisien) får ett bättre öde än de i Iran fick 1979.