Svensk design som syns i världen
I New Delhi, Indien, hittar man det svenska 50-talet. I Berlin finns det senaste av svensk möbeldesign och formgivning.Designsverige genom tiderna hittar man på ambassaderna, Sveriges ansikten utåt. Här eftersträvas elegans och skönhet - överdriven lyx och prålighet är bannlyst.
Efter en tomtaffär med ett av Japans största fastighetsbolag tjänade staten 1,2 miljarder kronor. Därmed möjliggjordes en storsatsning på den nya byggnaden, ritad av Michel Granit.
Foto:
På Arkitekturmuseet visas just nu en utställning om de 14 ambassader som ritats av svenska arkitekter och byggts i svensk regi. Susanna Janfalk, intendent på Arkitekturmuseet i Stockholm, menar att ambassaderna följer den svenska arkitekturens utveckling ganska väl.
Trots att relativt få når den slutna värld som ambassaden utgör är det viktigt vilken bild av Sverige som förmedlas. Men enligt Jan Thews, utrikes fastighetschef på Statens fastighetsverk, satsar man i dag inte längre bara på residensen. Det har blivit lika viktigt att visa upp en positiv bild av Sverige på kanslierna, som betydligt fler besöker.
- För Sveriges näringsliv, politik och kulturliv är Sverigebilden viktig. Sveriges byggnader är reklampelare för de svenskar som tagit fram dom, säger Jan Thews.
<b>Alva Myrdal påverkade</b>
Först ut av de svenskritade ambassaderna var den i New Delhi, Indien. Jöran Curman och Sune Lindströms tidstypiska byggnad från 1959 är ett tydligt exempel på svensk modernism. Alva Myrdal var Sveriges ambassadör då, och engagerade sig i utformningen av byggnad och inredning. Inredningen som formgavs av unga svenska formgivare revs senare ut, den ansågs vara alltför modern. Ser man däremot på bilder av interiören i dag framstår den som modern och ganska tidlös
I Vietnam var Sverige första land att bygga en ambassad efter Vietnamkriget. Redan efter vapenstilleståndet 1973 påbörjades förhandlingar om byggnaden. Resultatet blev en Asieninspirerad arkitektur som ändå hade tydliga svenska drag.
- Det är lite svensk folkhögskola över det hela, tycker Susanna Janfalk.
För Sveriges regering var ambassaden i Hanoi ett politiskt ställningstagande. Ambassaderna är i dag också ett viktigt verktyg i marknadsföringen av Sverige. Byggnaderna ses som Sveriges ansikte i värdlandet och utrikesdepartementet understryker hur viktigt det är att just svensk arkitektur och formgivning exponeras. Inredning och arkitektur ska "uttrycka ett demokratiskt och jämlikt samhälle som visar omsorg om alla" skriver Fastighetsverket. Pråliga skrytföremål och överdriven lyx är bannlyst. Elegans och skönhet däremot är positivt.
- Man ska inte känna som när man besöker ett tempel, man ska känna sig som en gäst i någons hem, säger Jan Thews.
<b>För objektivitet</b>
Den senaste i raden svenskritade ambassader är den i Berlin, en riktigt stor satsning. Unga formgivare fick tävla om att rita både arkitektur och inredning och satsningen har fått stor uppmärksamhet både på hemmaplan och i Tyskland. För Fastighetsverket är arkitekttävlingar viktiga för att behålla en viss objektivitet i ett annars subjektivt ämne och både formgivare och uppdragsgivare har att vinna på ett stort intresse från omvärlden.
- Wallpaper och andra prestigefulla tidningar har skrivit om ambassaden i Berlin. Det måste ge en väldig skjuts för exempelvis Mårten Claessons stol "Bend", säger Susanna Janfalk.
Skillnaden mellan Berlins ambassad och tidigare byggnader, från exempelvis 1970-talet, är tydlig.
- Många av ambassaderna byggdes i utvecklingsländer och det praktiska kom i första hand. På senare år, som i Tokyo och Berlin, vill man helt enkelt synas. Det är det nya i utvecklingen, säger Jan Thews.
FOTONOT: Utställningen "Svenska ambassaden - Sverigebild i arkitektur och design" öppnar den 29 augusti på Arkitekturmuseet i Stockholm. Samtidigt ges boken "14 swedish embassys built 1959-1999" ut av Statens fastighetsverk.
Så jobbar vi med nyheter