Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Spelandets arkitektur

- Jag älskar det jag gör - och pengarna jag får när jag gör det! utbrister Julie Brinkerhoff-Jacobs och smäller av ett bländvitt leende.
Som landskapsarkitekt och medskapare av Las Vegas bidrar hon till att locka 35 miljoner turister - varje år.

Kultur och Nöje2002-10-05 00:00
Vi träffas i samband med en resa som Kungliga Konsthögskolan gjort för att på plats djupstudera spelandets arkitektur. Ämnet ligger väl i tiden för Sverige, som just står i begrepp att öppna fler kasinon. Dock är det få av Julies landsmän som tror på de svenska satsningarna:
- Alla kasinon i Europa är för små. Man kan inte tjäna pengar på små kasinon, säger Värmlandsättade arkitekten Paul C Steelman, som för närvarande ritar kasinon för både Riga och Helsingfors.
Annat är det i Las Vegas, där kasinobyggnaderna i dag är sammanbyggda till ofta kilometerlånga komplex med tillhörande hotell. Staden har förändrats enormt sedan slutet av 1980-talet. Spel räcker inte längre som underhållning. I dag är det bara en av många förströelser i stora underhållningskomplex som stavas arkitektur.

<b>Användandet av vatten</b>
Julie Brinkerhoff-Jacobs Lifescapes International Inc. fick uppdraget att skapa miljöerna när finansmannen Steve Wynn successivt började köpa upp tomtmark i korsningen av Las Vegas Boulevard och Flamingo Road. Sedan dess har alla nya kasinon byggts på olika tema. Nu finns här minikopior av hela städer, som Paris och Venedig. Tredimensionella iscensättningar av sagor, som "Skattkammarön". Och natur, som regnskogen Mirage. Allra mest känt har Italieninspirerade Bellagio blivit. Dels för att amerikaner imponeras av stora pengar: byggkostnaden för Bellagio uppges till 1.9 billioner dollar. Men kanske mest av allt för att landskapet utanför själva byggnaden fungerar som ett centrum för hela Las Vegas Boulevard. De flesta av Las Vegas besökare till för att se vattenspelet till musik i den åtta tunnland stora, konstgjorda Comosjön.
- Vatten och användningen av vatten har blivit vår signatur, säger Julie Brinkerhoff-Jacobs.

<b>Naturliga miljöer</b>
Visuellt imponerande är det onekligen, men inte särskilt miljövänligt. Några naturliga vattenkällor som räcker för skådespelet i denna Mojaveöknens gröna oas finns inte här. Dricksvatten importeras för ändamålet. Av detta dunstar 14 000 liter bort varje dag, enbart från "Comosjön". Ändå tror exempelvis författaren David Cranes, att de konstgjorda landskapen i Las Vegas bidrar till att öka amerikaners miljömedvetande.
- När man, som i Mirage, ser de vita tigrarna i sin naturliga miljö, tror jag amerikaner får upp ögonen för att regnskogen måste få finnas kvar, säger han.
Regnskogen är "äkta" till 80 procent.
- Vi var tvungna att använda konstväxter till 20 procent, eftersom ljusförhållandena inte räckte till. Vårt mål är annars att återskapa så naturliga miljöer som möjligt, säger Julie Brinkerhoff-Jacobs.

<b>Importerar fantasier</b>
På platsen för Bellagio låg tidigare ett hotell med tillhörande golfbana. 300 palmträd, som hunnit dränkas av sanddynor innan nybygget satte fart, har inkorporerats i komplexet. Exteriört ser trädgården nästan ut att vara sammanbyggd med Paris, tvärsöver gatan. Inuti hotellet finns en vinterträdgård som sägs locka lika många besökare som spelen i kraft av sig själv.
- Vi importerar fantasier. Det är vad vi gör, säger Julie Brinkerhoff-Jacobs.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!