Som vi trott om liv och död
Himlen nästa om man är snäll, där ska alla frälsta samlas. Enligt skrifterna. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Foto:
Gästkrönikan
Nu ska jag tala om för dej hur det var och hur det blir. För säkerhets skull förser jag mej dock med någon tvekan.
Det är nämligen så, att ?utforskarna?, som fanns 1744, anger att världen då var 7744 år gammal. Dessa vetenskapsmän bör naturligtvis bli trodda, men i svang fanns ännu en uppgift, företrädd av ?Den almänna meningen?, hvilken även bör beaktas. Denna hade nämligen för sej, att det bara gått 5693 år sedan den vecka då Gud Fader Jahve höll på och skapade allt vad tyglarna höll.
Att dessa två uppgifter skiljer sej gör mej aningen osäkrad. Det rör sej dock bara om 2051 år, och den skillnaden kan ses som försumlig i beaktande av de väldiga tidrymderna i eeevigheeeten.
Nu vet du alltså ungefär hur gammal Werlden är.
Låt oss fortsätta: Hvad hände en inte alltför avsevärd tid senare i jordenes historia?
Tänk nu efter!
Jomenvisst, människorna syndade svårliga, och Abrahams Gud såg sej ingen annan råd än att utdöma ett kollektivt straff, i detta fall i form av en syndafloood! Det var inte som en nutida liten översvämning typ parkeringsbevattningen i Valdemarsvik t ex. Oh nej, det syntes inte nåt land alls, visst, och dessutom var jorden platt på den tiden. Att det inte rann över kanterna har ingen teolog kunnat begripa.
Nå: När förflöt (ha!) densamma flod? Du har ingen aning, förstår sej. Jag, som har tagit reda på detta, skall i nåder meddela sanningen enligt ovannämnda utforskare: 5488 år sen var det vid den tiden. Gubben Noak var dessutom 601 år när vattnet började torka, enl. Mosens första bok. Så du vet.
Men den almänna meningen röstade på att det bara var 4037 år sen räknat från 1744. (Vad det blir i dag får du själv räkna ut, nåt ska du göre!)
Vi senare tiders okunniga barn kunna förstås icke slita denna twist, men det lär finnas åtskilliga USAiter, som har den allmänna meningen att jorden skapades på en vecka av Jesu fader. Om dom tror att jorden fortfarande är platt är mig obekant. Deras uppfattning om The Ark känner jag inte heller till.
Detta var halva krönikan. Nu ska vi hoppa ända låååångt fram, till tidernas yttersta tillstånd. Håll i dej, vi lyfter!
Jag har alltså också i mina darrande händer fått ?Tillståndet i dödsriket? av E. Sjöberg, utgiven 1915. Kapitel 1 har rubriken ?Ett ämne, som på det närmaste berör oss alla.? Här är det bäst att ta sej i aktning.
Hör kap. 4: ?Bibeln talar om fyra platser för tillvaron utanför det närvarande livet. Dessa kallas helvetet och himmelen, avgrunden och dödsriket?. ?Helvetet? betecknar de fördömdas pinorum i mörkret utanför Guds rike (Matt. 8:12) H-et kallas också ?den brinnande ugnen, den eviga elden och eldsjön?. Fasorna där ?får delas av de människor som ej låtit sig frälsas från sina synder.?
Och jag som syndat så dant! Kört för fort, småljugit en massa vita lögner, jag minns att jag åkte på arslet nerför berget därhemma i min barndom fast min moder?! Jaa, jag har flera gravida exempel!
Himmelen ?är platsen, dit Herren vid sin tillkommelse skall samla alla de frälsta.? Finns det nån ofrälst så är det jag, hur (i Herrans namn) ska detta gå?
Man kan dock få respit, ty ?Ingen kommer direkt till himmel eller helvete vid sin död? enl kap. 6. Eftersom Sjöberg är protes-tant talar han inte om skärselden. ?Namnet avgrunden betecknar den plats, där djävulen och hans änglar befinna sig såsom i ett mellantillstånd (Luk. & Petr.)?
Att det ligger ?under jorden? får vi också veta (Ef. 4:9). ?Den (platsen) bekräftades av Jesus och apostlarne. Därför veta vi, att den är sann.?
Så sant, så sant.
Inte hinner jag med mer av detta berömvärda häfte, men att detsamma är både bra och utmärkt kan man se av i samma bok förekommande 16 recensionsutdrag från Svenska Morgonbladet, Pietisten och Hemmets vän m fl.
Så, nu har du fått lära dej några viktiga väsentligheter och jag har gjort ännu en berömlig insats till mänsklighetens fromma upplysande!!