DEN NYA TAXIDERMIN
Mercedes Cebrián
Översättning: Anna-Karin Thorburn
Astor förlag
Astor förlag ger främst ut italienska och spanskspråkiga författare, och nu har turen kommit till Mercedes Cebrián (f. 1971) som 2004 debuterade med El malestar al alcance de todos. Hon har skrivit prosa, poesi och essäer. Den nya taxidermin är hennes första bok på svenska.
Uppstoppandet av döda djur kallas på fackspråk taxidermi. Romanen handlar om två kvinnor som försöker rekonstruera eller konservera identiteter och händelser, allt för att kunna skärskåda dem på tryggt avstånd. En av dem vill återskapa en fest som ägde rum för fem år sedan. Hon är besatt av ögonblicket innan den börjar. I den andra delen finner vi en kvinna som använder sig av tre buktalardockor. De tar mer och mer över kvinnans sociala liv, vilket hennes terapeut ser som oroväckande.
Romanen är tänkvärd och inspirerande. Tätheten och uppdelningen av de två novellerna gör att man som läsare aldrig faller ur texten. De är knutna till varandra i konstruktionstanken av situationer. Här finns inte bara idéer om hur minnet fungerar utan också iakttagandet av sociala koder. Kvinnorna i boken delar ett slags utanförskap, där det sociala samspelet studeras med humor och distans.
Något som ofta diskuteras är att vi har olika roller i olika situationer och med olika människor. Detta fenomen beskrivs mest som ett stressande, hur svårt det är att få rollerna att gå ihop, inte minst för kvinnor i karriären. Cebrián vänder på steken och visar oss hur vi kan vända skiftningarna till vår fördel. Huvudpersonerna demonstrerar hur lätt man kan glida genom sammanhang bara genom växla identitet och medvetet använda sig av instuderade mönster. Det är oroväckande intressant hur mycket man som läsare känner igen sig i t.ex. konversationen vid en middagsbjudning. Den visar sig vara generande förutsägbar. Till exempel fraser som: Jag ställer mig här i köket där det är lite lugnare, eller: vilken överraskning att träffa dig här, och det exotiska moderna inslaget som måste finnas i menyn, en speciell krydda eller tillbehör som alltid väcker en liten diskussion.
Författaren sätter ett exakt, humoristiskt finger på hur vi är i sociala sammanhang och man kan bara generat skratta igenkännande. Romanen har också ett genomgående tema av ensamhet och utanförskap, fast på ett nytt och spännande sätt.
