Snyggt spelat i fullsatt hockeyhall
Artist: Kent Plats: Himmelstalundshallen Publik: Lapp på luckan - cirka femtusen ***
Jocke Berg, Kents frontman. Hallå, Norrköping! Jag ser att ni är glada att se oss, utbrast den självsäkre sångaren efter några låtar. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Det har skrivits en del om hur påkostad turnén är. Och det är välinvesterade pengar. Discokulan som användes redan under sommarens Kalas-turné, hjärtat bakom scenen, bildspelet med den kvinnliga Jesus-gestalten och det avslutande bildspelet med skivomslag - allt är mycket snyggt.
Ett tag trodde jag att skivomslagsspelet, som innehöll förebilder som The Smiths, David Bowie, Velvet Underground, Beatles med flera, skulle avslutas med "Vapen & Ammunition". Som kronan på verket, typ. Så blev det inte (Bob Marleys "Catch a Fire" låg kvar sist), men med tanke på hur stora Kent har blivit det senaste året, skulle det nästan kunna bli så.
Den här storheten - de är dubbelt så stora, på flera plan, nu som när de var i Himmelstalundshallen år 2000 - är både på gott och ont. På gott eftersom de innehar en oerhörd pondus och självsäkerhet. På ont eftersom de inte behöver anstränga sig lite mycket längre.
Så kändes det de första två, tre låtarna. Det verkade mest gå på rutin. Spelar man ännu en kväll inför en fullsatt hockeyhall är det kanske inte det enklaste att uppbringa maximal laddning. Men några låtar in i spelningen kommer Jocke, Sami & company i gång och efter en och en halv timme har Eskilstunas finest återigen presterat en hyfsat minnesvärd afton. Jag har sett dem bättre, men Kent håller alltid en bra nivå.
Och när "747" traditionsenligt spelas som sistalåt är det som vanligt - magiskt.
Så jobbar vi med nyheter