Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Snälla, mer sång och dans

När Frank Sinatras My Way blir "Maj väj", en sjukhussång om en bildrulle till hustru, uppnås det största kollektiva skrattet på Kråkholmen. Då är vi en bra bit förbi den obligatoriska pausen.  Fram till dess är kvaliteten minns sagt blandad.

Kultur och Nöje2009-06-04 03:00
Mikael Mjörnberg
Sommarrevyn på Kråkholmen är en salig mix av dansinramade sångnummer och sketcher. Jag hade föredragit betydligt mer av det förra och mindre av det senare. Där sången och dansen bjuder på fart och fläkt och en hel del medryckande humor är känslan i merparten av sketcherna snarare att det hela går på autopilot. Det känns rent av lite slentrianmässigt. Att ta upp ämnen som bloggar, flygbolagens dolda avgifter, mer eller mindre menlösa tävlingsprogram på televisionen och den extrema intolerans- och allerginoja som drabbat hela landet och gjort det krångligt för dem som ska bjuda på mat är förstås helt befogat och borde kunna bli ganska kul. Problemet är bara att sketcherna inte har något riktigt bett. Poängerna leder till igenkännande leenden snarare än skrattattacker. Ensemblen missar inte målet, men får heller inte till det på riktigt och det är inte bara svinkylan som gör att premiärpubliken håller sig en aning reserverad långt in i föreställningen. Bättre är det då som sagt när det kommer till sång- och dansnumren. Att skicka ut Denny Lekström (tror jag, han och Anders Håkansson är verkligen förvillande lika när de får på sig utflippade kostymer) utklädd till en gummistövelbeklädd Caroline af Ugglas, sjungandes en version av Snälla Snälla som driver hejdlöst med IFK Norrköpings kräftgång är naturligtvis fullkomligt genialt. Lika flott är det att rada upp ett gäng hårdrocksklassiker (Smoke on the water, Highway to hell, Heaven’s on Fire) i dansbandskostym och med väldigt svengelsk sång. Mer sång och dans och det hade blivit en skrattfest på Kråkholmen. När ensemblen efter en av föreställningens riktigt roliga sketcher (Carina Perenkranz som allt annat än konventionell basketspelare) knyter ihop allting med ett Abbamedley känns det ändå lite småtrevligt. Men transportsträckorna är sammantaget lite för långa mellan de nummer som verkligen är riktigt underhållande.
VI PÅ SNORKRÅKAN Kråkholmen Medverkande: Pontus Helander, Carina Perenkranz, Mattias Carlsson, Maria Olofsson, Denny Lekström och Anders Håkansson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje