Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent: Michel Francis
Solist: Ye-Eun Choi, violin
Musik av: MacMillan, Bruch; Mendelssohn-Bartholdy
DeGeerhallen, Norrköping
Programvalet väl balanserat med Skottland som en sammanlänkande röd tråd. Den nye chefdirigenten Michael Francis presenterade inledningsvis de olika verken, med illustrativa ljudurklipp som blev pedagogiska nycklar till James MacMillans grymt vackra dödsmässa The Confessions of Isobel Gowdie. Dramat, en ung kvinnas under tortyr framtvingade häxbekännelse 1662, med på följande avrättning har inspirerat till ett förtätat verk av ibland smärtsamt hög intensitet och volym. Detta är inte ett musikstycke som passerar obemärkt, som man glömmer att man hört, därtill är det för fysiskt och träffar rakt i magen. Den sköna klagosången och stråkarnas eviga ljus väger inte upp de diaboliska inslagen där tromboner, tuba och slagverk bjuder in till perverterad dans, trumpeterna hänger på, det är kraftfullt och grymt. Applåderna var denna gång betydligt längre än vad artigheten kräver.
Kvällens solist Ye-Eun Chios eleganta violinspel i Skotsk Fantasi av Max Bruch kombinerade en gnistrande virtuositet med en tät kärnfull klang som ibland kunde slankas ut i tunna linjer. Fragment av olika folkmelodier omväxlande med briljanta löpningar, i finns samspel med orkestern. Tyvärr stördes framförandet under en lång stund av ett dovt oregelbundet rullande ljud från någon ljudanläggning, eller om det var rundgång? Den långsamma satsen saboterades effektivt i mina öron. Oacceptabelt!
Härligast klingade den ljusa och melodiska Symfoni nr 3, den skotska, där alla satserna spelades attacca; i en följd. Kompositören Felix Mendelssohns personlighet lyser genom musiken - moralisk resning, värme, tolerans, långt ifrån häxprocesser och inkvisition. I Francis tolkning fanns både nerv och framåtkänsla med spetsade tempi i de snabba satserna, säck-pipetemat i klarinett och stråk sprittande av glädje! Det mörka som dirigenten funnit gick mig förbi, melankoliska drag på sin höjd, mest var det dynamiskt, dramatiskt och finputsat detaljarbete serverat med stor värme och energi.
