Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skärmar mitt in i samhällsdebatten

En skriker Nej så man lite äcklad vänder bort blicken. En annan säger nejet med satiren som verktyg, en jobbar med raka påståenden och ett par andra med mjuka frågeställningar ? det råkar vara tre kvinnor.

Tio konstnärer – bland dem Karin Klöör och Stefan Teleman – visar varsin skärm med sin uppfattning om det här med euro och folkomröstning, på Konstfrämjandet. FOTO: ANITA KJELLBERG

Tio konstnärer – bland dem Karin Klöör och Stefan Teleman – visar varsin skärm med sin uppfattning om det här med euro och folkomröstning, på Konstfrämjandet. FOTO: ANITA KJELLBERG

Foto:

Kultur och Nöje2003-08-26 00:00
BRITTMARIE ENGDAHL
Visst handlar det om EMU och folkomröstningen och visst verkar dom vara väldigt överens. Till utställningen hör olika broschyrer som nej-sidan delar ut.
Tio av länets konstnärer har gått samman, kanske inte direkt och enbart för att göra motstånd och vara draghjälp till nej-sägarna, men så blir det nu i alla fall. Några vill ställa frågor, men i det här sällskapet går det ändå inte att finna någon som kan se fördelar med att byta valuta.
Karin Klöör visar ovilja med sin mörka målning där en naken kvinna förefaller utsatt av något stort och hotfullt. Malin Davidsson säger att Demokrati är att tänka själv och har därför hängt en tyghäst i en snara. Catharina Johansson passar på att visa en tåtelkrona, kanske är svälva känslan av nationalromantik det som beskriver hennes hållning till en ny valuta?
Caroline Färnström textar "stoppa plågsamma ekonomiförsök" och har bilder av något som ser ut som celler i upplösning.
Herrarna slår hårdare, inom ramen för sina skärmar förstås. Peter Raners låter statsministerns ansikte skina av belåtenhetoch gör narr av honom och hans "lyckopåsar". Lars Olofsson menar att ett litet leksakståg där en vagn är fulltravad med kossor och en med enkronor - han kallar den "Enkel resa" - visar förmodligen hur oåterkalleligt avgörande omröstningen kommer att bli. Jan Bergström talar om maktelit, svartbygge och kvinnofälla, hans bilder är fulla av bredkäftade slipsbärare och hans devis "säg nej till ja, säg ja till nej", har tagits upp på svarta tröjor. Jan Erik Frisendahl visar hur "Jag kan ro utan euror" och man måste le åt tiggare som från rännstenen ber om en enda liten euro.
I betong ligger tung den Europeiska Centralbanken där julens röda kulor bidrar till glitter och opålitlighet, ett bygge av Dag Källman i Vadstena och Stefan Teleman, slutligen, visar på den "Svarta lådan", den som slutligen,(?) efter katastrofen och när larmet har tystnat, ska öppnas och berätta vad det var som hände. En rad dekorativa ordförandeklubbor kanske stryker under vems sanning det handlar om.
Alla nejsägare kan roas eller uppröras och kanske finna mer bränsle till sina eldar. Ja-sägarna kanske redan på beskrivningen har valt bort hela utställningen?
Den har redan varit i Söderköping, visas nu på Konstfrämjandet till och med 2 september för att under de sista skälvande dagarna visas på Länsmuseet i Linköping.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!