Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Sevärt ljus i höstmörkret

När verkligheten överträffar dikten är det svårt att veta hur man ska förhålla sig. Och det är väl så de klarar sig, Systrarna Brewster. Likheterna med de uppmärksammade fallen av inlåsta människor i källare i Österrike i Polen och Tyskland de senaste åren gör dock att jag lite satte skrattet i halsen, fast det var bara jag som gjorde. Resten av publiken njöt i fulla drag och skrattade befriat mest hela tiden. Mest åt Christian Zells Doktor Einstein.

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2008-09-15 03:00

Jag kan inte annat än hålla med. Han gör en fantasisk prestation där man inte vet om man ska bli irriterad på hans person, eller tycka synd om denne så sympatiska man.
De båda systrarna, som spelas av Kyri Sjöman och Gunnel Samuelsson, är underbart ärliga, de hymlar minsann inte med sin godhet. Och på något sätt får de det morbida att inte alls framstå som särskilt galet.
När de väl avslöjats av sin brorson Mortimer är det som att de inte kan låta bli att berätta om sin hobby för alla andra också.
Visserligen inte för president Roosevelt, men eftersom han egentligen inte alls är president utan en helt vanlig Brewster, där förnamnet borde vara det enda som förenar dem. Men när nu Teddy Brewster verkligen tror att han är president i USA och agerar därefter (här är det svårt att avgöra om den spelade presidenten verkligen är galnare än de riktiga) låter systrarna honom gräva slussar i Panamakanalen. Att Panamakanalen ligger i källaren spelar ingen som helst roll.

När den tredje brodern Jonathan dyker upp efter att ha varit på rymmen sedan väldigt unga år börjar de verkliga problemen. Det visar sig nämligen att hans hobbyintressen inte skiljer sig nämnvärt från hans fastrars.
Jonathan Brewster är efter ett antal operationer som utförts av Doktor Einstein förvillande lik Boris Karloff, han som spelade Frankensteins monster. Det är inte alls så konstigt som det kan verka eftersom den riktige Boris Karloff spelade Jonathan Brewster på urpremiären 1941. Arsenik & gamla spetsar är på det hela taget ett fantastiskt roligt stycke fars och skådespelarna är stundom vansinnigt roliga. Föreställningen skulle dock ha tjänat på att tightats till en aning, nu känns det som att man dragit ut och lagt till lite för att få in en halvtimmes paus.
Agneta Skarps scen och kostym måste ha gjorts till Kyri Sjöman och Gunnel Samuelsson - för de passar så rysligt bra in i sitt hus.
Däremot är det något med ljuset i källaren som stör mig varje gång källardörren öppnas, som om ljuset sitter i dörren. Nåja, så här års är allt ljus välkommet och Arsenik & gamla spetsar är ett mycket sevärt ljus höstmörkret.

Arsenik & gamla spetsar Författare: Joseph Kesselring Översättning: Lars-Levi Laerstadius Regi: Hans Wigren Scenografi och kostym: Agneta Skarp Mask & perukdesign: Kostym & mask i Norrköping Ljusdesign: Pär Krantz Ljuddesign: Björn Andersson I rollerna: Brewster Kyri Sjöman, Jörgen Mulligan, Claës Weinar, Krister Kern, Gunnel Samuelsson, Ann-Sofie Andersson, Gustaf Appelberg, Bo Höglund, Christian Zell, Stefan Persson, Richard Carlsohn, Anders Kessler
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!