Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Se mig som en förrädare"

Det är synd om er som har fötts i ett land, växt upp i samma land och hela livet varit kopplade till ett enda land. Så här tänkte jag förra veckan när EM 2008 i Österrike och Schweiz började. För medan vi multinationella kosmopoliter kan hålla på flera lag eller till och med välja lag efter känsla istället för nation så är ni låsta till ett enda land.

Kultur och Nöje2008-06-13 03:00
Setareh Yousefi
 Extra synd är det om er för just Sverige är ett tråkigt lag i dagsläget. Zlatan och Ljungberg gör inget Brasilien ensamma direkt. Tanken började med fotboll alltså. 1990 såg jag min första fotbollsturnering, VM i Italien. Jag var bara barnet och charmades av den italienske bollkonstnären Roberto Baggio och den storögde målskytten Salvatore Schillachi (bara namnen ger mig varma vågor i kroppen och får mig att le). Barn gillar målgörare. Där kom första fotbollskärleken. Ett medvetet val, baserat endast på intresse för laget, inte nationen. Och det är här jag tycker synd om de av er som håller på Sverige bara för att ni är härifrån. Min kärlek till det italienska landslaget har bestått och är lika stark 18 år senare. Jag har inte föräldrar från Italien, jag har inte växt upp där, har inga släktingar där...min enda koppling till Italiens fotboll var alltså spelarna och laget. Min kärlek är vald, inte given till mig av födsel. Jag håller på Sverige också men har märkt att när Sverige och Italien möts så vinner Italien i hjärtat, tyvärr. Du kan välja att se det större och se mig som en förrädare eftersom jag bor här. Du kan också se det som att jag har varit mer fri och gör inte nationaffärer av en sport. Det sägs mycket om nackdelar med att inte vara en inföding i det land där man bor. Jag tvivlar inte heller på att det finns svårigheter. Har personligen stött på en del. Onekligen vore det smidigare att ibland tillhöra på ett självklart sätt, att kanske slippa bokstavera sitt namn; Sigurd-Erik-Tore-Adam-Rickard-Erik-Harald, som exempel. Alla som har känt sig diskriminerade tycker nog också det vore bättre att tillhöra ett enda land fullt ut. Men fotbollssupportergrejen får mig också att inse att det finns fördelar med att tillhöra ingenstans och överallt på samma gång. Inte heller bara inom så pass triviala saker som fotboll. Något som jag inte tänker dyka något djupare i just nu eftersom jag är trött. Mitt liv är arbete och fotbolls-EM för tillfället och eftersnacket pågår ju till midnatt. Men tack föräldrar för min multifacetterade bakgrund och att jag har fått möjligheten att välja mycket mer i livet istället för att bara följa samma bana som andra. Det är värt alla så kallade bekymmer. P.S. Det är mindre synd om de som har fötts och växt upp i Brasilien, for the record.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje