Sara - på De Geerscenen idag
I eftermiddag spelar Sara Övinge ett stycke ur Mendelssohns violinkonsert. För henne börjar det bli en vana att spela på olika konserter och vara solist när Norrköpings Symfoniorkester spelar. Fast idag är det lite extra.
Sara Övinge, solist i dagens önskekonsert i De Geerhallen. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Sara är 13 år, så hon må vara förlåten när det gäller Alfredson. Och just nu är vi mest nyfikna på henne.
Hon är alldeles vanlig.
Det känns skönt.
Söt, pigg, glad och om hon är ett underbarn så behöver man inte vara rädd för det heller. För hon låter som de flesta 13-åringar vi känner - möjligen har hon hunnit tänka lite mer framåt.
- Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med skolan, jag har träffat några på musikläger och så som säger att man kan hoppa över gymnasiet och gå på högskola direkt, men det kanske inte är så bra. Det kan nog vara bra att ha en utbildning om man inte skulle kunna spela mer.
Det är så mycket som är roligt. Nummer ett är fiolen.
- Jag övar mellan en och två timmar om dan, så jag hinner en massa annat också.
Fast inför konserter och när nya stycken ska läras in lägger hon ner mer tid.
Sara har spelat sedan fyra års ålder, först i suzukigrupp där det gick undan med läroböckerna och hon visade stor begåvning. Nu, sedan ett par år tillbaka, får hon lektioner av konsertmästaren i Symfoniorkestern, Tale Olsson. Sara är känd från tv, Café Norrköping och Juniorchansen. Hon spelade med Symfonikerna i Czardas och redan i 6-7-årsåldern i konsert med kontrabasarna. Så har det varit Luciakröningen och andra, större och mindre konserter.
- Fast orkestermusiker tror jag inte jag vill bli. Jag gillar techno och skulle vilja spela elfiol så småningom.
Techno och pop, det visar sig handla om discodans. Det är nummer två i livet.
- Jag tävlar, säger hon. Går hos Lagers och det går bra, en gång kom jag och min kompis femma i SM i vår åldersgrupp.
Skolan går också som en dans, (Musik-klass på Haga) men det säger inte Sara själv, det berättar storasyster Jessica som är med vid mötet.
- Hon har så lätt för allting, säger hon, men det är faktiskt inte så som en del tror att pappa pressar, det handlar om vad Sara vill.
Idag handlar det om Mendelssohn. "Lite mäktig", säger Sara. Hur är det med nerverna då?
- Jag är bara nervös innan jag går in på scenen, att jag ska snubbla och ha sönder fiolen och så, men sen när jag spelar är jag inte alls nervös. Fast ibland kan jag komma på att jag inte är lika koncentrerad hela tiden. Det är konstigt, att man kan spela ändå ... bara läsa noterna.
Vi får se den 250 år gamla fiolen som är i s.k. helformat, men stråken är liten.
- Jag skulle behöva en mellanstorlek men det finns inte säger Sara.
Storasyster är sällskap av en anledning till. Ut på stan för att se om det finns något att ha på sig.
- Det ska vara lite tufft, inte så jag ser ut som ett stackars barn som måste öva så mycket!
Så jobbar vi med nyheter