Saga, troll och gamla syner
Theodor Kittelsen En skogens poet bland bergstroll och sagofåglar Norrköpings konstmuseum 27 nov - 8 jan 2005
Näcken som vit häst, en lömsk figur som drar iväg med bondpojken som aldrig mer kommer tillbaka .... Ett av Kittelsens mästerverk, från 1909 och tillhörig Blaafervaerket.
Foto:
Det är som att kliva in i en annan värld i det långa utställningsgalleriet. Man vill höra historierna och försjunka i något som måste vara tidiga minnen från sagabiblioteket.
Det är med anledning av unionsupplösningen för hundra år sedan som stiftelsen Blaafarvevaerk har varit mycket tillmötesgående och lånat ut av sina samlingar, dessutom några privata ägare, Drammens museum tillika Norska ambassaden.
Theodor Kittelsen föddes 1857 i Kragerö och fick som 11-åring ge sig ut att tjäna sitt levebröd. Han lärdes till urmakare och blev uppmärksammad för sitt eviga tecknande. Han fick först utbildning i Oslo, kunde med hjälp av konstnärsvänner och så småningom stipendier, skola sig vidare i Tyskland och Paris. Med hustru Inga fick han åtta barn, de tog också ett fosterbarn och den stora familjen bodde vid sjön Soneren i Sigdal. Några fint snickrade möbler och leksaker visas också i utställningen, de lägger till kunskaper om tiden och de förhållanden som rådde.
Fattigdomen var ett ständigt hot, men Kettilsen var mycket produktiv och har bland annat givit ut 12 egna böcker och gjort illustrationer till ytterligare 20. Hand självbiografi heter Folk og trold.
Kittelsen har blivit en av Norges mest folkkära konstnärer. Han vandrade ofta och mycket i skogen och man talade om honom som "Mannen som såg trolen" och "En norsk faun".
Här är gott om både national- och naturromantik och den besjälade skogen kan både uppvisa Kung Vinter med sitt hov som spår av Näcken, både som vattenvarelse och som den springande vita hästen - ett av praktverken.
Dekorens slingor får en att tänka på domen i Nidaros och vikingatid.
Det farliga och det rara samsas, den giftiga ormen är närvarande när fågeln sjunger på en somrig kvist, när fula trollet grinar finns en ljus öppning i skogen där vårens blommor lyser med all älsklighet.
Det mest gulliga, månadsbilder och romantik som blommar ikapp med violer och annat, kan man se i boken Sommeren med Th. Kittelsen, men utställningen har mer fokuserat på humor och mustig berättarglädje och det är så man bra längtar efter att få dra dit något barn och visa och berätta. Sagoläsning i utställningen ska det bli under jullovet, det är utlovat.
Brittmarie Engdahl
Så jobbar vi med nyheter