Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ryskt vemod

S:t Laurentii kyrka, Söderköping The Optina Pustyn male choir

Kultur och Nöje2008-02-04 03:00
Patrik Selsfors
Konsert
Den i S:t Petersburg (Ryssland) hemmahörande manskören Optina Pustyn besökte i lördagskväll Söderköping för tredje året i följd. Uppenbarligen har de gjort intryck på sina tidigare besök för kyrkan var fullsatt till sista plats. Kören bildades 1996 med det uttalade syftet att lyfta fram och bevara gammalrysk kyrkomusik. Kören, vars konstnärlige ledare heter Alexander Semyonov, består av sex sångare vars omfång går från den djupaste bas upp till countertenor.På konserten i lördags bestod konserten av två delar, en sakral med rysk kyrkomusik och så en profan med folksånger och nyare kompositioner.De sakrala körstyckena var naturligt nog strängare i formen. Vissa lovsånger, vackra, optimistiska melodier som vävdes ihop i tidstypisk flerstämmighet. Andra hymner med mera mollkänsla där dynamiken fick stort spelrum. Musik för kyrkorummet där den ryska ortodoxa traditionen uppenbart har en rik skatt att förvalta.Men det var nog ändå den andra avdelningen som föll publiken mest på läppen. Musik av Tchaikovsky, Mussorgskij och Rimsky-Korsakov blandades med folksånger, t ex en Volga-sång ("Iz-za ostrova na strezhen") där solist var Mikhail Kruglow som sjöng med låg bas så det kändes i maggropen. Eller den vi känner som "Nätter i Moskva" som också rönte stor uppskattning. Det är inte alltid handklappningar är naturligt i kyrkomiljön men publiken i S:t Laurentii kunde i lördags inte bärga sig.Det är något visst med ryska manskörer och rysk musik. Ofta med ett stråk av vemod och melankoli som är lätt att ta till sig. Optina Pustyn förvaltade arvet utmärkt med sina täta stämmor, tonala precision och dynamiska lyhördhet. Det är också svårt att inte fascineras av så kompetenta musiker. S:t Laurentii kyrka var en perfekt fond med dess stora akustik som kittade ihop körens stämmor till en homogen, mäktig enhet. Framhållas bör också ledaren Alexander Semyonov som i flera fall arrangerat stycken på ett lysande sätt, bl a "Humlans flykt". Sammantaget en musikupplevelse av det ovanligare slaget som gav mersmak.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!