Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Rusk i Skottland

IAN RANKIN
Botgörarna
Övers: Hans Lindeberg
Forum

Kultur och Nöje2004-10-09 06:00
Ian Rankin har skrivit ännu en fulländad kriminalroman i sin serie om den olydiga, whiskyluktande och högst okonventionelle kriminalkommissarien, John Rebus. Rankin kan verkligen konsten att beskriva sina karaktärer så att de bli som levande personer i läsarens inre öga. Han kan dessutom sätta oss in i händelsens centrum. Hans detaljerade berättelse om ett mord på en prostituerad, som en kvinnlig polis råkar vara vittne till, är så träffande att den kommer att få fler än mig att titta över axeln eller gömma sig under täcket. Allt utan det minsta frossande i våldspornografi, märk väl.
Denna gång har Rebus gått så långt i sitt missnöje med sin kvinnliga chef att han kastat en mugg te på henne. Som straff hamnar han på en polisskola i Tulliallan för omstöpning i polisdisciplinens strikta form, tillsammans med andra lika egensinniga "bråkstakare" inom skotska polisen. Som en del av processen får alla "straffångar" lära sig att samarbeta genom att undersöka ett gammalt mordfall. Rebus fick överlämna sin pågående utredning av ett mord på en konsthandlare, till sin kvinnliga kollega, Siobhan Clarke.
Som man kanske kunde ana, har båda fallen ett samband som sakta kommer till ytan. Hur det hela förlöper vill jag inte avslöja, mer än att säga att det ibland är svårt att fatta vilka av de snälla polisfarbröderna som är skurkar och vilka som är råa bovar.
Berättelsen är ganska invecklad men helt igenom gripande och erbjuder många sidoblickar, inte bara om polisiär metoder utan också om mördande konkurrensen i utredningsarbetet, kollegor emellan. Samarbete, när det förekommer, är nästan alltid beroende av andra och mera själviska faktorer än arbetsmotivation. Jag förmodar att Polisskolan inte blir nämnvärt road av bokens dystra bild av polisintriger bakom kulisserna.
Denna gång delar Rebus hjälteplatsen med kollegan Siobhan. Det verkar som om kommandon har utfärdats till kriminalförfattarna, "mera kvinnliga hjältinnor önskas!"
Boken rekommenderas inte till någon i nykterhetsföreningen. Av den enorma mängden konsumerad alkohol i boken kan man dra slutsatsen att en eventuell polismördare i Skottland bara behöver ge en av Rankins poliser några flaskor whisky och låter skrumplevern sköta om resten. (Det perfekta brottet?)
Hans Lindebergs översättning verkar välgjord, fast titeln, "Resurrection Man" är långt ifrån "Botgörarna". Resurrection betyder återuppståndelsen från graven, egentligen. Men kanske titeländring har en kommersiell förklaring? Ett fall för John Rebus, kanske?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!