Rune Hagbergs konstnärskap speglas

Han har tackat nej till utställningserbjudanden från betydande konstinstitutioner. Men Konstforum fick chansen att visa en generös retrospektiv med spontanismens förgrundsfigur – Rune Hagberg.

Foto:

Kultur och Nöje2014-01-21 06:16

NORRKÖPING

Konstforum blickar tillbaka på sex decenniers konstnärskap i en utställning som har en retrospektiv karaktär. Rune Hagberg, som i år fyller 90 år, fick redan på 50-talet internationella kontaktytor, inte minst mot Japan. Tillsammans med bland andra den belgisk-franske målaren Henri Michaux (1899-1984) ställde han ut i Tokyo och Kyoto 1956.

– De kände till varandra. Därför känns det spännande för oss att även kunna visa Michaux här. Utan att vara konstvetare kan man nog påstå att han var ett begrepp inom sin genre, den "informella" skolan, säger Jan-Erik Nilsson på Konstforum.

Flera möten

På galleriet visas ett möte mellan Rune Hagberg, Henri Michaux och äldre japanskt zenmåleri (från 1700-tal till 1950-tal). Detta eftersom både Rune Hagberg och Henri Michaux tog stort intryck av zenmåleri. Ordet zen betyder meditation och måleriet växte fram inom buddistiska klostertempel under 1400-talet. Michaux var i Japan, Kina och Indien på 30-talet och influerades av buddistisk religion och filosofi, men också av kalligrafi. Han intresserade sig för det omedvetnas roll i skapandeprocessen och undersökte områdena mellan skrift, tecken och bilder.

Men tyngdpunkten på Konstforum ligger på Rune Hagberg, och utställningen tecknar en bild av utvecklingen i ett konstnärskap som skalat bort oväsentligheter och koncentrerats kring linjen och handen i samspel.

Utställningen kallas "i-hua" som på kinesiska betyder "en linje", "ett streck" eller "ett penseldrag" och anspelar på Rune Hagbergs fascination för handens rörelse. Men mot slutet av 70-talet övergick han alltmer till att skapa objekt, ofta pappersrullar som hemlighetsfullt förseglats med snören.

Här kan man tydligt se en successiv övergång – hur han arbetade med att rugga upp ytan på flera lager papper tills en tredimensionell effekt skapades. Därefter kommer ett verk (alla saknar de titlar) där bilden har rullats in och sedan kommer nästa steg, där bilden har förseglats.

– På senare år har han uteslutande arbetat med sina rullar. Hans konst pendlar mellan att syniggöra och osynliggöra, berättar Jan-Erik Nilsson.

"Större än jag förstod"

Bakgrunden till hela utställningen var ett samtal som Jan-Erik Nilsson hade med en vän inom konstbranschen.

– Vi tittade på ett par utställningskataloger om japansk zenmåleri. De påminde mig om Rune Hagberg. Och vi sa sedan nästan samtidigt: "Vad gör han nu"?

Tillsammans begav de sig vännerna till Härnösand i mars, där de talade med Rune Hagberg och tittade på ateljén. Det är 30 år sedan den senaste retrospektiva utställningen på Örebro museum. Hagberg har tackat nej till de flesta utställningserbjudanden, även från större konstinstitutioner. Men han tackade ja till Konstforum och utställningen fortsätter sedan vidare till ytterligare några gallerier.

– Den här utställningen är nog lite större än jag själv förstod. Jag är så glad att vi får förtroendet att ställa ut hans verk, säger Jan-Erik Nilsson.

I år firar Konstforum 50 år. Senare under året väntar ett par jubileumsutställningar som blickar tillbaka på vad som har visats på Konstforum genom åren, såväl lokala och regionala som nationella och internationella konstnärer kommer att ställas ut på nytt.

Utställningen öppnade i helgen och pågår till den 2 februari.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!