Rockys sista(?) äventyr
I Expressen någon gång under 1978 finns ett par rader, inringda med en pipig pojkröst: "Den bästa film jag sett heter ?Rocky? och handlar om en boxare. Den var spännande". Det är fortfarande min bästa filmrecension.
Rocky på väg in till sin sista match, mot världsmästaren Mason "The Line" Dixon. Sylvester Stallones "Rocky Balboa" stänger med ett nostalgiskt leende klippboken om boxaren från Philadelphia. Foto: SF
Foto:
Hon blev inte kär, och Rocky blev fan inte bättre. Fyran minns jag inte hur jag såg och femman, den film som Sylvester Stallone medgett är den sämsta i serien, bojkottade jag. Jag tyckte inte Rocky behövde mer stryk nu.
Så jag var skeptisk till "Rocky Balboa". Jag trodde det skulle vara gödsel och vred mig i bänken. Men en sekund in på förtexterna stelnade jag; den episka Rockyfanfaren fick gåshuden att ploppa upp på en sekund och en tydlig blåtira att formeras vid mitt högra öga. Eller var det en tår?
Sedan är det igång, och nostalgin blir en aldrig sinande flod som får min biofåtölj att gunga. Bakgårdarna, sköldpaddorna - Rockyhatten! Djuraffären, den gamla lägenheten - gymmet! Skridskobanan där Rocky släpade runt Adrian har blivit en grushög och minnena har blivit dimmiga av alla högerkrokar - men vilka minnen! Tror ni inte att han dricker råa ägg igen, och till och med Spider Rico och lilla Marie dyker upp och Spider äter gratis på Rockys restaurang och Marie har blivit medelålders och när hon förnekar att hon någonsin sa "screw you, creepo" till Rocky är inte ens kameraögat torrt.
Vejbyparken är bostadsområde nu, pappa är hos Gud och flickan från "Rocky III" har tre barn och bor i Nacka. Och Rocky Balboa fick ett mycket bra slut, ett värdigt slut på sin långa, blodiga karriär.
Filmstaden
Betyg: * * * *