En väninna till mig har skaffat sig en ny hobby. Hon tycker jag ska prova också. Men den är både tidskrävande och uppslukande och jag tvekar.
Min väninna dejtar på nätet. Hon har anmält sig till flera dejtingsajter och säger att för att få många svar ska man skaffa sig ett lockande aliasnamn. Hon vill inte avslöja sitt men säger att hon får kontakt med massor av främmande män på det här sättet. Det blir som ett gift, så fort hon kommer hem måste hon starta upp datorn och kolla sin brevlåda.
Efter några veckor av mailande stämmer hon träff på ett café. Nu, efter att ha hållit på i några månader har hon träffat en försvarlig mängd olika kandidater, långa och korta, smala och tjocka, dumma och intelligenta, fula och snygga. Men inte drömprinsen.
Nu hävdar hon bestämt att det inte är därför hon lägger ner så mycket tid på sitt nya intresse. Hon gör det för att få lite omväxling i vardagen, ha något att se fram emot, något att engagera sig i.
Jag har en annan väninna som för ett tag sedan upptäckte att hennes dejtingflirt dejtade en kollega till henne. Samtidigt. Hon var mer inne på prinsjakt och blev sur. En tredje väninna är visserligen sambo men säger att som småbarnsförälder behöver hon något att koppla av med, när ungarna äntligen somnat och sambon kollar på tv. Men hon stämmer inte träff på stan utan håller sig till cyberspace.
Vi är alla alltid tillgängliga, på alla sätt och vis. Kanske är det därför den kungliga förlovningen fått så stor uppmärksamhet? Här är en prinsessa som bygger hela sin existens på att inte vara tillgänglig. Hon måste leva i upphöjd isolering för att bibehålla auran av oåtkomlighet. Men nu, när nätdejting är en folkhobby lika vanlig som att sjunga i kör, kan en prinsessa gifta sig med en vanlig kille från Ockelbo. Kanske träffades de inte på gymmet, utan på nätet, men hovet mörkar? För övrigt fyller en annan prinsessa år i veckan, nämligen Barbie.
50 år, vem kan tro det!
Bysten lika fyllig, benen släta
inga grå hår och blicken oförstörd.
Matchande handväska och skor
är kanske inte lika viktigt längre
men en positiv attityd
till vår kropp har vi lärt oss.
Numera kan vi alla se ut som du.
Det är inte svårt
bara dyrt.
Tiderna förändras, men inte du.
Bara jag blir äldre och klokare
och förstår till slut
varför du valde Ken framför andra.
Han är ju så slät och fin,
tyst och timid.
Kanske känns ditt liv ibland tomt
när jag jämför med mitt
men jag hoppas din födelsedag blir innehållsrik
och att du får använda din stora garderob.