För första gången på länge gör Lasse Hallström en film där han inte öppnar starkt för att sedan massakrera sin historia i bitar och dra ut slutet till förödelse. Den här gången nöjer sig Hallström med att inte göra så mycket mer än endast början. Filmen handlar om en fiskexpert, dr Alfred Jones, som hamnar i en ny situation när en jemenesisk shejk vill föra 10 000 lax till en damm i Jemen.
Det börjar med mycket rappa repliker, en huvudrollsinnehavare som är komiskt hopplös, en lite udda berättelseton som charmar. In i historien kommer Harriet, spelad av Emily Blunt, som är shejkens representant i Storbritannien. Hon och regeringen tvingar tillsammans in Alfred Jones, spelad av Ewan McGregor, i projektet. Jones vänder dock när han får träffa den fredsälskande shejken.
Hallström har tagit en politisk satir och kavlat ut den till ett ganska alldagligt relationsdrama som dessutom inte går på djupet. ?Laxfiske i Jemen? blir mest en gullig liten historia om? ingenting egentligen. Vad vill Hallström och manusförfattare Simon Beaufoy säga? Kärlek är fint? Visioner är bra? Politiska spel, som uppenbart är en större del i boken, har fått ta plats i baksätet. Samtidigt finns en liten bihistoria om terrorister som inte gillar shejkens idé som bidrar extremt lite men tar tid från huvudberättelsen. Harmlöse Hallström har slagit till igen.
