Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Pojke & flicka

Rasmus Gisby och Lina Agestam. Foto: Robert Svensson (011-200 463) robert.svensson@folkbladet.se

Rasmus Gisby och Lina Agestam. Foto: Robert Svensson (011-200 463) robert.svensson@folkbladet.se

Foto:

Kultur och Nöje2005-10-22 06:00
Brittmarie Engdahl (0+11-200 447) <a
Helen, som pjäsen heter, ställer krav på barnen. Det är mörkt och stilla, en kille med en sovsäck på scengolvet, en flicka i vitt uppflugen på en stege. Det är hon som heter Helen.

Flickan sitter där länge och betraktar. Hon kommer mycket sakta in i historien som på ett mycket försiktigt vis berättar om hur den här pojken och flickan har det. Att han har drömmar om revansch, att en dag stå överst på prispallen, hyllad, för helst av allt vill han inte vara hemma och tjejer ska inte få finnas - fast visst längtar han. Vi förstår snart det, allihop.
Hon blir bilden av varm moderlighet med sitt stilla leende. Men det är inte så kul hemma hos henne heller för det är ont om pengar och familjen flyttar väldigt ofta.
Han lyssnar. Hon tränger sig på. Nog blir det så att de finner varandra och då måste väl allting bli lite bättre. Du & jag.
Pauser läggs in, det är alldeles tyst ibland. Kläderna signalerar töntar.
Linda Markén har skrivit texten som är mycket enkel och repliker upprepas flera gånger. Rebecka Berlitz har regisserat och de två på scenen görs av Lina Agestam och Rasmus Gisby.
Ljudet berättar tunt och fint som orden om skog, natt och gryning.
Publiken vid den här testföreställningen (i torsdags) var 10 år. Kanske kan de prata efteråt om ensamhet och rädsla, risken är dock stor att den här föreställningen ger för lite inspiration, den är väldigt enkel och det kan ju ha sin poäng när det gäller små barn. De kan se pjäsen som en historia om att hitta en kompis.
Men det kan bli tråkigt. Av okänd anledning kallas det familjeföreställning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!