Paradisdröm på Nationalmuseet
I konsten står blommorna för andra saker än i naturen. Med utställningen "Blomsterspråk" försöker Nationalmuseum dechiffrera några av konstblommornas betydelser.
Foto:
Blomvattnet ändrar sakta färg genom skiftande belysning, och blommorna ska bytas var fjortonde dag.
- Aj, inte röra, ropar hon åt ett par äldre damer som just satt nävarna i hennes stiliserade arrangemang.
Botaniska paradis
Men det är framför allt blomstermålningar, planscher, keramik och lite fotografi som ställs ut på Nationalmuseum. Kronologiskt börjar blomsterresan i holländskt 1600-tal, i porträtt av botaniska trädgårdar och i drömmar om paradisets lustgård.
Linnéåret till ära har Nationalmuseum engagerat en botniker som studerat konstnärernas stilleben och gjort små kartor: ängsnäva, turkisk gulros, påfågelöga, ängssyra och surkörsbär ryms till exempel i Jan Davidsz de Heems 1600-talsbukett. Olika blomster betydde också olika saker: tusenskönan oövervinnelig kärlek och det röda smultronet ödmjukhet eller virtuositet.
De botaniska planscherna från 1700-talet har utställningskommissarie Görel Cavalli-Björkman hängt granne med Robert Mapplethorpes moderna blomsterfotografi, båda från genrer som avbildar med vetenskaplig exakthet, men Mapplethorpe som konstnär och med ett sensuellt uttryck. Blomstererotiken finns också hos Georgia O?Keefee som är representerad med ett par målningar.
Görel Cavalli-Björkman visar hur impressionister som Manet tog stillebenmåleriet vidare. Den tyske expressionisten Emil Nolde anlade med stor möda en egen blomsterträdgård men målade sina blommor kanske mer för färgerna än formerna.
Carl von Linné är navet i utställningen som också rymmer Alexander Roslins porträtt av den åldrade botanikern. Intill hänger en spansk smultronmålning från samma tid. Just smultronet ska ha botat den gamle Linné från hans hemska gikt, och åter gjort hans kinder rosiga.
Så jobbar vi med nyheter