Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Pappa och Jante

Min pappa skulle alltid ha Folkbladet hemma. Så var det bara. Det gick inte att argumentera mot. Min mamma försökte, tyckte att allt det viktiga stod i NT och att det var för mycket sport i FÖ men pappa gick inte att rubba. Rörelsen skulle stödjas och Folkbladet skulle vi ha. Detta var långt innan tidningskon-glomerat, mediastrateger och redaktionsekonomer tagit över.

Kultur och Nöje2009-01-28 03:00
Anette Kindahl
Jag är uppvuxen med Folkbladet och jag undrar vad pappa skulle ha tyckt om att jag nu ska skriva krönikor i hans tidning? Tyvärr går det inte att triumferande sticka ett exemplar under näsan på honom, han har varit död i flera år. Antagligen skulle han ha spelat oberörd, sånt är inget att yvas över. Man ska inte inbilla sig att man är något. För pappa var det nog livsregel nummer två, efter nummer ett, att vara hederlig. Ju äldre jag blev desto mer pinsam tyckte jag att han var. Inte bara på ett truligt tonårsvis, utan i en djupare bemärkelse. Jag var på väg att bli en klassresenär i en tid när ingen längre pratade om klass. Jag läste vid universitetet som den första i familjen och tog stora kliv mot andra värderingar och erfarenheter. Någonstans förhävde jag mig i hans ögon. Jag inte bara ville utan krävde mer. Inte för att han inte var nöjd med sitt liv, det var han, utan för att vad jag krävde tillgång till var sånt som han lärt sig att förakta, som boklig bildning, medelklassmanér och en förväntan på att arbetet skulle ge något mera än ren försörjning. Min motivation byggde inte bara på att få bra arbetskamrater, jag vill också ha personlig utveckling, status och karriärmöjligheter. Mamma och jag tjuvläste NT hemma hos mormor. Mormor motiverade sitt tidningsval med att Folkbladets dödsannonser inte var att lita på. Inte så att de uppgav fel eller fler döda men det kunde hända att anhöriga inte ens brydde sig om att annonsera i Folkbladet medan hon kunde vara säker på att all nyttig kunskap om vänner och bekanta fanns i NT. Eller NTÖD som hon kallade den stora, otympliga tidningen som täckte köksbordet på morgonen. Hon började alltid bakifrån och jobbade sig fram, från det personliga till det lokala. I Folkbladet stod de riktiga nyheterna, de som morgontidningen inte hann få med, sa pappa. Vid köksbordet, efter middagen som serverades klockan fem, satt han bakåtlutad och läste tidningen från första till sista sidan medan mamma diskade och jag och min bror tittade på Drutten och Jena på tv. Det känns inte så länge sedan, jag kan fortfarande höra signaturmelodin till inslaget med John Blund i huvudet men visst, kanske måste jag inse att mina barndomsminnen numera kvalificerar sig till det där som hände "förr i tiden". För övrigt befinner vi oss just nu i oxveckorna. Tiden mellan jul och fasta består av långa, mörka arbetsveckor fyllda av tungt arbete som blir så mycket påtagligare efter en lång ledighet. Jag tar mig genom oxveckorna med hjälp av semlor, tulpaner och konståkning på tv. + äta semlor tills grädden sprutar ut genom öronen.
- att handskas med tulpaner framkallar samma obehagliga gnisslande ljud som när någon äter en grön omogen banan.
Bästa konståkningsmusiken: Dance macabre av Saint-Saën.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje