Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Packad Kleerup på packat Hugos

Foto: Maja Suslin / SCANPIX

Kultur och Nöje2008-05-31 03:00
På skiva har Andreas Kleerup med sig en lång rad av prominenta damer. Stora namn som Robyn, Titiyo, Lykke Li och Marit Bergman är bara några av dem som promenerar förbi i hans låtar. På Hugos, inför ett hav av lysande studentmössor, finns ingen av dem med. Däremot har musikanten tittat djupt i ölbacken.Iklädd Morbid Angel-tröja och med sin sedvanliga slashas-look kliver han upp på scenen och tycks vara på synnerligen gott humör. Paradnummer så som spruta öl på publiken, öppna ölflaskor med tänderna, crowdsurfa och ropa "Noorrrrkööööping" klaras av med bravur flera gånger om redan från start. Som för att sätta tonen.Det här kan tyckas som fördömande anmärkningar, och hade för många artister kunnat vara det, men inte i fallet Kleerup. Hans genomsmarta electropop fungerar alldeles utmärkt även om frontmannen är dragen och hellre flörtar med publiken än gömmer sig bakom sin utrustning. Från publikplats är det svårt att avgöra hur mycket som egentligen spelas live och de tre sidekicks (varav en hämtats direkt från lokalbekanta Sirqus Alfon) musikanten har med sig gör mycket av jobbet.Kleerup kan helt enkelt kosta på sig att hosta sitt eget lilla party på den trånga scenen.Allt detta grundar sig förstås i att låtmaterialet är riktigt starkt. Ackompanjerade av pumpande videoprojektioner gör sig Marit Bergman-låten "3 am", för att inte tala om Robyn-hiten "With every heartbeat", oerhört bra. Det svajar till lite då och då, men i det stora hela låter det bra från början till slut. Basen pumpar mot bröstkorgen, melodierna tillåts inte gå förlorade i larmet och Kleerup mumlar då och då förstrött i sin gravt effektbeströdda mikrofon.Det är intensivt på ett sätt som elektronisk popmusik måste vara för att fungera live.Tillslut sätter dock Kleerup och hans uppjagade festtillstånd krokben för sig självt. Precis som på en dålig dejt där samtalsämnena blir stereotypa och går i cirklar återkommer killen gång på gång till sitt "Noorrrrkööööping" och ölsprutande kan han inte utveckla till mer än att skicka ut hela flaskor till den törstiga publiken. I vad som framstår som rastlöshet har han en tendens att snacka sönder vissa låtar.Därför är det perfekt att spelningen inte är särskilt lång. Kleerup gör förstås show av det hela, men hade inte klarat sig om han dragit ut längre på det. Ett omdöme som hade gällt oavsett om han varit spiknykter eller inte. Hans pryl är som klippt och skuren för ett litet format och då visar han faktiskt att det funkar bra även utan det prominenta damsällskapet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!