På upptäcktsfärd
"Gud har sån omsorg om oss... en del utser han till missionärer en del till kontorister en del skitter han i
Elis Eriksson som skulle fyllt 100 i år, avled i mellandagarna. Foto: Tord Lund
Foto:
Konst
ELIS ERNST ERIKSSON
massa ande ting
Norrköpings konstmuseum
Det skulle inte vara "konst", utan något mycket radikalt annorlunda. 1959 "lämnade Elis Eriksson konsten" tog steget från den bildvärld han arbetat i efter utbildningen på Akademien, och bestämde sig för att med alla möjliga uttrycksmedel dokumentera sitt liv, ett liv, en levnad.
Han kallade detta en pånyttfödelse, och det kom att bli ett par till sådanan under de hundra år han levde och verkade.
Härmare och flumtuggare kallade han många konstnärer. Sin egen roll har han i ord försökt beskriva som "betingat tillhandsvarande subjet, en slav som hjälper till att omvandla styrda frekvensers inneboende egenheter till tid till massa som omsluter det inte kan visa sig utan att förblända."
Fast man kan ju våga sig på att säga konstnär också, om man vill.
Han har också gjort en tavla i rött som det står Håll tjeften på.
Kanske är det lättare att tala om hans ord än hans verk. Fast det går inte heller. Han har ju sagt att han inte har för avsikt att behaga, dekorera eller erbjuda ögongodis, och det ser man exempel på hela tiden. Han vill väcka nyfikenheter istället, om allt bortom. Han har en insikt som han ständigt beskriver, den är naturligtvis inte enkel.
Eller är ordet kreativitet, ett flöde av energi som har tagit sig en mängd uttryck, egna, utan stil. För stil får det inte vara, det enda som får vara är just NU. Har han sagt.
Det här blir man inte kändis på, men man finns där hela tiden. Mitt i i Elis fall.
Konstpubliken vet vem det talas om, barnen kan säkert dras in i den här äkta, livfulla världen som bjuder så många möjligheter till tolkning.
En visning på Konstmuseet, när man får hela det här livet utlagt för sig, gör en både imponerad och matt.
En kort biografi berättar om en man född i Stockholm 1906, utbildad på Konsthögskolan på 30-talet, kopplas ihop med den vildsinte PO Ultvedt i 50-talets sista år, i olika perioder har han arbetat för att beskriva levandet med allt det material han kunde komma över. Han gör byggsater för livet, säger Teddy Hultberg som visade utställningen och som skrivit boken Elis Eriksson - 100 år av åtlydnader.
Ord, texter, bokstäver, hör till träreliefer, måleri, collage och teckningar. "Jör en kudde till såffan". Orden är nystavade, här talas om 60-talets modernister, kanske har Elis Eriksson också inspirerats av 30-talets radikala ord- och bildkonstnärer, Artur Lundkvist, Jan Fridegård, då man skulle skriva som man talade. Erotiken är med förstås, mycket mjuka påsar och fallosar - som kanoner till exempel, eller som pepparkakor...
De som är bekanta med Elis Erikssons värld hittar sina "gamla kompisar" här. Pavan, kåvbojen är viktig, han bor i ett träd, han är från 1964 då Urpavan föddes och blev till serieböcker och en utställning -65. Han får bära många känslor. Krokodilet med sitt blixtlåsöga, Fluktaren, de tre politikerna Busharon med Blär, Lisa & tjabakk, serien med Satan och Jesus som jobbar ihop, Gud är bossen som ger order.
Elis Eriksson satte djupa spår i Norrköping vid NU 64-utställningen. Den minnesgode kan komma ihåg hans Tivoli - som försvann, folk försåg sig visst med delar, bra träbitar kanske. Många gånger har det varit meningen att hans konst skulle försvinna, till och med gå upp i rök - men vid det tillfället ville Moderna Museets Olle Granath köpa askan - så fick verket en ny oberäknad upphöjning.
Konstnären som i Tivolifallet tyckte att själva förväntan alltid är det bästa, ville behålla den känslan, det var knappast att stryka publiken medhårs. Inte ens en piltavla...
Lådor med pyssel, stökigt innehållsrika, anvisningar, pilar, viklinjer, klipp o klistra, fynd, tillhörigheter, det är mycket politik, men han talar med sitt eget språk. Med torr skärpa kan han visa absurditeter, till exempel. Sena arbeten berättar om svensk äldrevård. Det här är inte konst, sa Elis Eriksson, det är attacker! Vreden rak.
Till det hans negeringar -konst som skulle vara ingenting, influenser från filosofin om slumpen, kanske lika omöjlig. Öppenhet, enkelhet - med massor av underliggande budskap i sådant. Fler än 200 verk visas, Norrköpings konstmuseum har producerat och det mesta som visas är i privat ägo, men också från samlingar på olika håll.
Under utställningstiden blir det många skolvisningar och workshops för barn och de vuxna kan som bekant återigen nyttja sitt museum utan entréavgift.
Ett besök på utställningen är en gäckande upplevelse och en ren upptäcktsfärd. En avhandling om Elis Eriksson av Fred Andersson kommer troligen under våren. Konstnären Jan Håfström inviger utställningen idag.
Så jobbar vi med nyheter