Philomena
Filmstaden
Regi: Stephen Frears
I rollerna: Steve Coogan, Judi Dench, Simone Lahbib, Mare Winningham m fl.
Betyg: * * * *
Det är något märkligt med Stephen Frears senaste film ”Philomena”. Den bästa beskrivningen är nämligen ”feel good” och filmen handlar om en kvinna som tvingats till slavarbete hos nunnor på Irland som tonåring. Hon födde också en son som nunnorna tog ifrån henne och adopterade bort till ett välbärgat par. Grundberättelsen liknar alltså 2002 års starka drama ”Magdalenasystrarna”. Ungefär där slutar också likheterna. På ett underligt sätt har Frears lyckats göra en må-bra-film av en förfärlig historia.
Steve Coogan spelar Martin Sixsmith, en cynisk journalist som precis blivit av med sitt arbete som pressekreterare för en minister. Av en slump träffar han Philomena Lee som letar efter den son som togs ifrån henne. Han avfärdar först uppdraget eftersom han känner avsky för journalistik av den personifierade karaktären, så kallade ”human interest stories”. Så småningom bestämmer han sig för att ta sig an Philomenas mörka bakgrund. Karaktärerna Martin och Philomena är perfekta motparter som balanserar varandras sidor utmärkt. Samspelet mellan Coogan och Dench fungerar väl, även om det går att önska mer från Judi Dench som faller in i sin vanliga stil. Där har Coogan istället vågat sig utanför sin vanliga zon och gör en enastrående och trovärdig insats som journalisten.
”Philomena” är baserad på boken ”The Lost Child Of Philomena Lee” som är en verklig berättelse. Det ger filmen en stärkande dimension speciellt eftersom just den här familjen var med om väldigt mycket. Dessutom är berättelsen väldigt oförutsägbar, historien tar en helt oväntad riktning cirka 40 minuter in i filmen.
Stephen Frears har skapat en mästerlig blandning av humor och oförståeligt mörker.