n Kändis eller celebritet blir man när det offentliga intresset flyttas från prestationen till personen. Författares ryktbarhet är aldrig ett resultat av deras böcker, det är publiciteten som gör författare och verk synliga och meningsfulla, säger Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson.
I sin förra bok, Fenomenet Björn Ranelid (2009), framställde de Ranelid som en framstående estradör. I den här boken granskar de Kristina Lugn, Horace Engdahl, Jan Guillou, Selma Lagerlöf och Daniel Sjölin och visar hur de arbetar med att iscensätta sig själva och sina liv i offentligheten.
Kvinnliga författare kan ha nytta av ett fördelaktigt yttre. Camilla Läckberg är en celebritet trots att hennes litterära kapacitet inte är imponerande. Werner von Heidenstam lät sig alltid porträtteras i profil för att se aristokratisk ut. Kristina Lugn fotograferas med håret täckande halva ansiktet.
Man kan också skilja ut sig med namnet. Ivar Lo och Piraten låter fräckare än Ivar Johansson och Fritiof Nilsson. Och det finns bara en Horace i den svenska offentligheten.
Författare och böcker är handelsvaror som ska marknadsföras och säljas. Selma Lagerlöf blev ett varumärka som sålde både böcker och Mårbacka havremjöl.
Horace Engdahls essäer har inte många läsare men han är ändå en celebritet genom sin roll i akademin. Han har berättat att hans tidiga tonår innebar förfärlig isolering och social tafatthet. "Då blir man intellektuell, så enkelt är det." Nu är Horace en durkdriven estradör som vet att "improvisation kräver noggranna förberedelser".
Jan Guillou är både journalist och bästsäljande författare. Han hymlar inte med att han själv sökt sig till offentligheten. Först blev han ledande tevekändis, sen slog han igenom som författare.
När det gäller vad som är litterär kvalitet är det kritikerna som avgör, inte läsarna, säger Guillou. I Sverige är hög upplaga bevis på låg kvalitet. "Följaktligen presterar jag den lägsta kvaliteten i svensk litteraturhistoria."
Hans roman Ondskan skrevs ner av svenska kritiker när den kom 1981.
Sen gavs den ut i Frankrike och fick franska radions Prix France Culture som årets bästa översatta roman. Nu är den en succé i Sverige, en klassiker som ständigt kommer ut i nya upplagor. För nu är Guillou en kändis - och kändisskap påverkar hur litterära texter värderas!
Som författare ska man synas i teve och helst i SVT:s litterära flaggskepp Babel. Programmet leds av den trevlige och mycket beläste Daniel Sjölin. Att han också är författare hade jag ingen aning om förrän jag läste om honom i Författaren som kändis. Tre romaner har han skrivit. Med den tredje, Världens sista roman, säger han sig ha avslutat sitt författarskap. Han funderar på att fortsätta tevejobbet men säger också att han "tröttnat på att vara trevlig". Så det kanske blir flera böcker. Nu är han ju superkändis, så hans romaner skulle nog säljas.