Nordiska kvinnors ljudkonst i bok och arkiv
Med "Larm" visas nya sidor av nordiska kvinnors ljudkonst. En gedigen bok och ett nytt omfattande internetarkiv firas med nordisk ljudkonstfestival, och med allt annat än tysta installationer.
Danska Solvej Dufour Andersen gjort ett ljudkonstverk utifrån Marguerite Duras "India song" som just nu kan upplevas på Kulturhuset i Stockholm. Foto: Fredrik Persson/Scanpix
Foto:
En helt annan upplevelse skapar Marianne Decoster-Taivalkoskis vattenljudverk. Med tekniska hjälpmedel omvandlar hon besökarnas rörelse i luften till ljud som om rörde vi oss i vatten. Som att sänkas ner i en undervattensvärld men utan att ens bli blöt om fötterna.
Installationer som dessa går fram till den 22 april att uppleva bakom trappor, utanför hissar och på andra vanligtvis helt ospännande hörn i den stora byggnaden. Ljudutställningen görs delvis för att fira den nya boken "Larm", en konstnärligt utformad presentation av nordiska kvinnors ljudkonst.
- Vi kände inte igen oss i den verklighet som var beskriven, säger konstnären Mona Petersson.
Bara män i böckerna
Den främsta anledningen till att hon och hennes tre kollegor satte igång "Larm" är ett stort intresse för ljudkonst. Men samtidigt som de kvinnliga ljudkonstnärerna blivit alltfler har det inte märkts när den dokumenterats, varken i den bok om den svenska ljudkonstscenen som kom för några år sedan eller i den som gjordes till Stockholmsscenen Fylkingens 70-årsjubileum.
Inga kvinnor i böckerna trots att det finns så många verksamma konstnärer. Mona Petersson bestämde sig tillsammans med konstnärerna Liv Strand, Maria Bjurestam och Maria Hägglund att dokumentera själv. Deras upptäcktsresa har gått genom historia och nutid, via kunniga människor och internet snarare än i arkiv. Istället för att börja med en begränsande definition av vad ljudkonst egentligen omfattar har de utgått från verken i sig, lyssnat och upplevt. Poeten Sonja Åkessons egna inläsningar av sina ljuddikter är ett självklart inslag.
- Det var ingen som såg henne som ljudkonstnär då, kanske lyfter vi fram henne i det sammanhanget för första gången säger Mona Petersson.
Redan på 50-talet
En annan pionjär är danska Else Marie Pade, i dag 82, vars tv-kollage "En dag på Dyrehavsbakken" från 1955 räknas till det första danska elektroakustiska arbetet. Som musikutbildad hemmafru på 50-talet blev hon "eldvild", berättar hon i boken, när hon hörde ett radioprogram med fransk konstmusik vilket slutade med en lång och uppmärksammad karriär.
Den 13 april, samma dag som boken släpps, inleds en nordisk ljudkonstfestival på Kulturhuset i Stockholm.
Samma dag öppnar också Larms internetarkiv där alla intresserade kan ta del av nordiska kvinnors ljudkonst. Tanken är att det ska vara en levande mötesplats. Alla kvinnliga konstnärer som ser sig som ljudkonstnärer får vara med.
- Vi har lovat sköta arkivet resten av våra liv, säger Mona Petersson.Not. Den större Nordisk ljudkonstfestival börjar i morgon och pågår tillsöndag, också på Kulturhuset. Isländska Steina, violinist och videopionjär, inleder. Japanska harpisten Emi Maeda, verksam i Finland, Kira Kira från Island och danska Birgitte Alsted är några av gästerna. Programmet finns på www.larm-festival.se.
Boken "Larm" släpps i samband med festivalen. Samtidigt öppnar internetarkivet, med information om de konstnärer som Larm haft kontakt med. Alla som själva vill kalla sig ljudkonstnärer har fått vara med. Det är kompositörer, musiker, artister, konstnärer och producenter från hela Norden.
Så jobbar vi med nyheter