Varenda sommar har jag en massa planer på vad jag ska göra på semestern. Då, när man äntligen är ledig och kan ägna sig åt allt det där man inte hinner eller orkar när man jobbar.
Vara kreativ och skriva böcker och musik. Och baka för DET hinner man ju när man är ledig hela dagarna i 5 veckor.
Ta båten några dagar till Visingsö. Måla stugan. Bättra på flåset och äntligen börja springa. Kliva i stövlarna och leta nya kantarellmarker.
Jo, jo! Jag hade tänkt ett nytt projekt för i år också. Pallkragar. Här skulle det odlas! Sockerärter, morötter, rödbetor, rädisor, spenat och squash. Oh, vad jag skulle skörda och laga nyttig mat.
Jag skulle ta var på dagarna och gå upp tidigt, njuta av lugnet innan alla andra kom upp. Promenera i arla morgonstund och låta sinnena sakta vakna. Precis samma planer som tidigare somrar med andra ord. Hur blev det då? Jo, på precis samma sätt som tidigare somrar. Inte mycket gjort alls. Jag kämpade för att komma upp senast kl 10. Men misslyckades oftast. Vad är det för fel att äta frukost vid lunch egentligen?
Första dagen på semestern målade jag faktiskt den gamla friggeboden invändigt. Äntligen efter att ha pratat om det i 20 år. Men lusten att måla satt bara i 6 timmar, mannen fick avsluta projektet.
Svamp plockade jag, men bara på de gamla säkra ställena. Båten åkte jag med en gång. En rulltårta bakade jag och så filade jag på några texter till min skiva. Det var allt. Alla frön som skulle sås hittade jag i en påse när vi packade ihop oss för att börja jobba.
I slutet av semestern slutade hjärnan nästan helt att fungera. Jag blev minst sagt trögtänkt. Och lat. Varför anstränga sig när man bara kan slappa!
Jag tänkte ett tag att det nog är något fel på mig och min familj som varje sommar går in i dvalan. Men så läste jag en artikel i Svenska Dagbladet om hur hjärnan fungerar som gjorde att jag släppte allt dåligt samvete för det som inte blev gjort den här sommaren heller. Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet säger där: ?För den som till vardags ständigt jobbar mot deadlines kan en semester med total avkoppling få hjärnan att börja leta efter något att göra, vilket ger utrymme för kreativa infall.
För andra kan det nästan bli stopp i maskineriet om man bestämmer sig för att bara skrota. Då släpper nämligen många cellkopplingar, nervceller kopplas ifrån varandra och resultatet kan bli en ordentlig nedtrappning av många funktioner, inte minst intellektuella, förklarar han. Man kan förlora åtskilliga IQ-poäng en sommar.?Japp, där satt den! Nästa sommar tänker jag inte planera någonting alls, och det utan dåligt samvete.
