När det var dans bort i parken
Det var dans i Folkets park Folkrörelsernas arkiv i Örebro län
Foto:
Folkets park betyder mycket för många av oss, särskilt vi som kommit till en viss mognadsgrad.
Folkets park finns bland mina personliga allra första minnen. Jag är nämligen uppväxt precis utanför staketet runt Munkfors Folkets park.
Mitt i parken låg en enorm vit byggnad som var Fokets hus där farsan jobbade på Metall-expeditionen. Han hade en browningpistol att skjuta tyskar med om de skulle försöka sno fackföreningskassan.
Jag minns att det fanns en scen med bänkar framför och en dansbana. En rad med lotteristånd och en korvgubbe, så klart.
Vad som spelades på banan och hur det dansades vet jag inte, eftersom jag inte var intresserad av sånt.
Det får man däremot veta i boken om folkparkerna. Personer som är något äldre än jag berättar om hur det verkligen var. Och man minns ju en del rubriker.
Hur OweThörnqvist berättar om slaget i Pålsboda när han tog upp ett fyllo på scenen och lappade till honom för att han stört showen.
Med i boken finns också Björn Ulvaeus och Lillbabs och Peter Flack. Alla har de något att berätta om hur det var förr.
Själv flyttade jag från Munkfors när jag var sju så några snaskiga detaljer har jag dessvärre inte att komma med.
Men jag minns Halmstad några år senare. Min kompis Benke var ihop med världens snyggaste tjej, Lisbeth hette hon, och jag var fruktansvärt svartsjuk. Arne Domnérus lirade. Jag tror jag var 10 år, är Dompan så gammal?
Ännu några år senare: Vi åkte med Hasse Mökens Amazon till Eskilstuna och hörde på Little Gerhard (inte "lille" Gerhard") Antagligen skulle vi ragga brudar också, men det blev aldrig nåt. Vi vågade nog inte bjuda upp. Dessutom var det fullt i Amazonen.
Norrköpings Folkets park förknippar jag mest med 1 maj-firandet.
Och att Norrköping gjorde sig av med en så stolt tradition som Folkets park innebär, inte minst för arbetarrörelsen och demokratins utveckling.
Vi får vara tacksamma att det fanns de som tog vara på spillrorna och åtminstone byggde upp själva anläggningen igen.
Det lär väl komma årskilliga böcker om Folkets park framöver.
Minnesboken från Örebro är klart läsvärd med hög nostalgifaktor.
Det är bara ett avsnitt som stör mig personligen och det är att Pavven är med i boken. Björknäspaviljongen var verkligen ingen folkpark, det var ett danshak.
Lokalt är det närmaste vi kommer i boken ett bidrag från Linköping.
Men det är rätt åt oss som lät vår egen park gå i kvav.
Så jobbar vi med nyheter