Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

När den goda viljan blir farlig

Det har skrivits många böcker om Ulrike Meinhof och det lär komma fler. Jutta Ditfurths är knappast den slutgiltiga.  Hon är journalist och en av grundarna av det tyska miljöpartiet. I sex år har hon gått till källorna för att hitta svaret på gåtan Meinhof.

Kultur och Nöje2008-09-01 03:00

Man kan inte säga att författaren lyckas. Men det är en spännande berättelse om den tyska skulden. Naturligtvis är det ingen händelse att det är just i de länder som var fascistiska som vänstern går över i terrorism på 1970-talet; Tyskland och Italien. Ulrike Meinhof växer upp i vad som Ditfurth beskriver som "en mycket tysk familj". Alltså under den här perioden med en pappa som är nazist. Han dör dock redan under kriget. Mamman förälskar sig i en kvinna, Renate Riemick, som blir mycket viktig för Ulrike och hennes syskon. En relevant fråga är förstås hur deras lesbiska förhållande kunde tillåtas under nazismen. Men tydligen såg nazisterna inte så allvarligt på kvinnlig homosexualitet, kvinnorna var helt enkelt inte så viktiga. Eftersom också mamman dör, i cancer, blir det hos Renate Riemick som Ulrike växer upp. Renate Riemick hade också varit nazist, något hon dock lyckas dölja väl efter kriget då hon istället blir aktiv SPD-medlem. Riemick var också antroposof fram till sin död. Med författarens beskrivning: "Beundrade Rudolf Steiner, grundaren av den ockulta, elitära och rasistiska antroposofin". Ulrike växer upp som en begåvad intellektuell. Kristen pacifist. Gifter sig och får tvillingar. Journalist som blir känd genom sina artiklar, radio och - tv-program. Som det visar sig i efterhand kartlagd av säkerhetspolisen redan som 25-åring. Det kan vara svårt att föreställa sig hur annorlunda den här tiden var, trots att det var i går. Våldet fanns där från början. Vänsterledare sköts i huvudet och lynchades på gatorna i Berlin. Det är ändå ingen förklaring, de flesta vänstersympatisörer blev ju inte terrorister. Men Ulrike Meinhof går över gränsen. Ditfurth skildrar en idealist som vill gott, som kallt gör analysen att våld är vad som krävs. Så är det alltid. Den goda viljan är den farligaste. Efter den första fritagningen, av Andreas Baader, och det första bankrånet går det snabbt. Snart är hon i Jordanien på ett palestinskt träningsläger för terrorister. Där får hon lära sig hur man laddar molotovcocktails med napalm. Men Ulrike vill ju inte ha med det gift som USA använde i Vietnam att göra. Fel blir det också när palestinier vill komma på god fot med sina tyska vänner genom att säga: " Hitler bra". Att allt ska sluta med att hon hamnar i fängelse tycks hon inse. Kanske även att det ska bli under tortyrliknande förhållanden, för så var det. Ljus som aldrig släcktes i cellen. Fångvaktare som väckte henne varannan timme. Rättegångar som genomförs utan hennes närvaro, eftersom hon var för svag. Rättssamhällets kollaps. Ditfurth antyder att det inte är helt klarlagt att Meinhof faktiskt begick självmord i Stammheim, men det mesta tyder nog ändå på det. Ulrike Meinhof är en svårfångad tysk tragedi, en av många. Att Tyskland i dag verkar vara en fungerande återförenad nation som lärt sig att leva med sin historia kan kanske förklaras med kraften i demokratin. Den demokrati som Ulrike Meinhof aldrig såg någon anledning att tro på.
EN NY BOK
"Ulrike Meinhof - en biografi"
Jutta Ditfurth
övers. Ann-Sofi Ljung-Svensson och Per Svensson (Bonniers)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!