Lincoln
Filmstaden
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Daniel Day-Lewis, Sally Field, David Strathairn, Joseph Gordon-Lewitt, Hal Holbrook, Tommy Lee Jones, Gulliver McGrath, Gloria Ruben, James Spader, Lee Pace m fl.
Betyg: * * *
Ytterst sällan händer det att en filmrecensent känner att en film behövde lite mer Hollywood i sig för att bli bättre. Det vanliga är tvärtom, lite mer verklighet hade inte skadat. Men i Lincoln hade Steven Spielberg behövt öka de pampiga inslagen. Istället har vi hel del småtråkiga scener där känslan är att Spielberg ville avstå en klassisk Spielberg-film. Ändå är filmen bäst i en voteringsscen där slaveriet röstas bort, klassisk Spielberg alltså. Musiken dikterar tittarens känslor, tårarna är inte långt borta.
Lincoln utspelas 1865 under krigets sista månad när president Abraham Lincoln fått bråttom att få igenom ett konstitutionstillägg som gör slaveriet till historia. Det ska ske bland annat genom halvlegal fulspel där röster ska köpas med löften om jobb. Filmen ställer många intressanta frågor om principer, om vad som är tillåtet att göra för ett ädelt mål och när kan ändamålen helga medlen?
Filmen är tolvfaldigt Oscarsnominerad och det syns inte. Det är en ganska alldaglig berättelse om en mycket historisk tid. Daniel Day-Lewis spelar presidenten väl men tar inte andan från tittaren. Slutet kunde ha varit perfekt men Spielberg väljer att fortsätta i cirka 5-10 minuter till. Varför han valt att lämna oss med det som sista intryck istället för den starka voteringsscenen lär förbli ett mysterium. Generellt sätt är filmen lite för lång. Helhetsupplevelsen är att mycket kraft och energi har lagts på något som fundamentalt inte är så gnistrande. Vilket är märkligt för en historia av den här kalibern.
