Mycket dumt har skrivits om kristendomen - dit hör inte den här boken

Jonatan Hill är tv-journalist men också teolog. Han slits mellan kunskap och tro. Man måste läsa hans bok kritiskt, men om man gör så har den mycket att erbjuda.

En del är kuriosa. Vi får veta vem som uppfann buteljkorken och vem som förde whiskyn till Skottland, att det finns fler katoliker än muslimer i världen, att Hitler var medlem av katolska kyrkan till sin död och att Thomas av Aquino skrev den första limericken - tyvärr på latin så att man inte begriper den.
Som man kan vänta får författarens tro honom att tumma på sanningen. Han påstår att den moderna naturvetenskapen har sina rötter i den kristna världsbilden och att de kristna historiskt sett har gjort mycket för att betona kvinnors rättigheter och värdighet!
I Romarbrevet 13 skriver Paulus att man alltid måste lyda sin världsliga överhet eftersom den är tillsatt av Gud. Men, säger författaren, sånt måste naturligtvis ses i sitt historiska sammanhang.

Så ska naturligtvis all religion ses - som återvändsgränder på det mänskliga tänkandets väg mot vetenskap och användbar kunskap.

Ibland verkar Hill ha insett det. Vi människor är i grunden historieberättande djur, säger han, vi reagerar på berättelser på en nivå bortom normal förståelse.
Bibeln består av berättelser. Långt in i vår tid har skolfröknar påstått att dessa sagor är sanna. Det kunde de sällan inbilla oss barn från gudlösa arbetarhem, men vi känner ju andra som råkat in i religionsgrubbel eller fortsatt att be för att - som Lapp-Lisa sjöng i Barnatro -"gamla mor då känner sig så nöjd och glad".
Den som läser Bibeln märker snart att den nästan enbart skildrar händelser. Jesus ser inte ut, han beskrivs med vad han säger och gör. Utseende har han senare fått av bildskapare.
Äldsta bilden av Jesus är från mitten av 100-talet och finns i Capella Greca i Rom. Den visar en kortklippt och skägglös yngling i romersk toga. Som jude hade Jesus säkerligen skägg men på avbildningar fick han det först på 300-talet. På en sockel vid Trafalgar Square i London står han än i dag både skägglös och flintskallig, endast iklädd törnekrona och höftskynke.
I några sk Johannesakter kan man läsa att Jesus kunde ändra utseende så att han ibland var gammal, ibland ung, att han inte lämnade fotspår, aldrig behövde äta eller gå på toa och att han inte hade könsorgan.
Vad man än vill säga kan man hitta stöd hos kristna i historien. I Första Timoteosbrevet 6:10 står det att kärleken till pengar är roten till allt ont. Basileios den store predikade redan på 300-talet mot de rika och sa att om var och en bara tog det han behövde skulle det varken finnas rika eller fattiga. På 1900-talet sa den brasilianske biskopen Helder Camara:

"När jag ger de fattiga mat kallar regeringen mig ett helgon, men när jag frågar varför de fattiga inte har någon mat kallar den mig kommunist."

Klokhet och dumhet blandas i det kristna arvet. Hill citerar Adelard av Bath som på 100-talet sa att människorna har en sån respekt för auktoriteter "att en företagsam skrivare kan fylla några papper med vilken gammal smörja som helst och folk tror ändå på det därför att det är skrivet".
Det finns knappast något område där det skrivits så mycken smörja som kring kristendomen. Dit hör inte den här boken. Författarens tro skymmer inte hans glädje åt att dela med sig av omfattande kunskaper. Boken är rikt och vacker illustrerad och låter oss möta mängder av intressanta människor från alla tider.
Några av dem kan man känna igen sig i. Om den helige Franciskus får vi veta att han brukade plocka upp maskar som låg på vägen och flytta dem till tryggare ställen. Så har jag själv gjort, utan att ett ögonblick ha trott på någon gud.

Information till våra läsare

Mycket dumt har skrivits om kristendomen - dit hör inte den här boken