Musiksnack <I>Obegripligt upphetsande industri</I>
Johan B Hansson
Foto:
Jag vill gärna tro att jag är ganska förstående när det kommer till musik, det hör ju faktiskt till yrket.
Att dålig musik slår är därför ingen gåta, bara beklagligt.
Einstürzende Neubauten kommer jag däremot aldrig begripa, ändå jublar jag.
I och för sig är det inte Einstürzende Neubauten, som är den stora gåtan i sammanhanget, utan det faktum att det finns folk som lyssnar på dem. Eller ännu märkligare - lyssnar och dessutom tycker att det är bra.
Blixa Bargeld är en cool katt, men det handlar mer om vad han åstadkommit som medlem i Nick Caves Bad Seeds. En fängslande och karismatisk figur och ett underhållande intervjuobjekt är han också. Men som ledare för det tyska fabrikslokalrockarna är det i första hand frågande som han lämnar mig.
Varje gång jag försökt tränga in i bandets musik har de skrämt bort mig, även om det inte hindrar ytterligare ett försök när bandet nu samlar sig på färska albumet "Strategies against architecture III - 1991-2001".
Resultatet är detsamma.
Jag kan hacka i mig viss extrem metal och slinker den inte ned, så kan jag i alla fall förstå den på något märkligt sätt. Men Einstürzende Neubauten...jag vet inte jag. Lite skrämmande och mycket fascinerande, tror jag att man skulle kunna säga.
Så fascinerande att jag kommer spela den svårtuggade dubbelsamlingen - som dessutom består av i huvudsak live-, udda- och obskyrt material - särskilt många gånger till kan jag trots allt inte påstå.
Så långt räcker inte heller den glädje - och det mått av upphetsning - som jag trots allt känner. Men bara vetskapen om att ett band som Einstürzende Neubauten kan leva och verka på den nivå som de faktiskt gör ger hopp. Finns det plats för ett sånt gäng, så finns det plats för det mesta.
Det känns som man ibland behöver påminnas om det.
För övrigt:
-- En annan artist, vars senaste album jag inte heller kunde greppa, men som inte fascinerade på varken det ena eller andra sättet, är Björk. Hennes "Vespertine" var, för att ta det kort, inte mer än en eländig samling ickesånger.
När jag nu läser om den censurerade videon till nya singeln, "Pagan poetry", där sångerskan bland annat piercar brösten i närbild, så kan jag bara sucka över hur mycket det går att fuska i konstnärlighetens namn.
- Markoolio är en fuskgubbe han också, men har gjort några skojiga videor.
I nya "Rocka på" är det dock Lasse Berghagen som stjäl showen. Lasse rockar hårdast.
e-mail: johan.b.hansson@ttspektra.se
Absolut bäst:
- Infinite Mass - "The face" (cd/Universal)
- "Mustafas show" - torsdagar i SVT
- (International) Noise Conspiracy - "A new morning, changing weather" (cd/Burning heart/Epitaph)
- Bob Dylan - "Can"t get you off of my mind" (cd-spår/"Hank Williams - Timeless"/Universal)
Så jobbar vi med nyheter