Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Musik

Norrköpings Symfoniorkester
De Geerhallen Norrköping
Dirigent: Göran W Nilson
Solist: Markus Leoson
Musik av Ravel, Koppel och Dvorák

Kultur och Nöje2002-10-05 00:00
Gammalt och nytt i en salig röra spelades i De Geerhallen på torsdagskvällen. Inte bara nytt i största allmänhet, utan ett rejält uruppförande var det fick vi vara med om. Anders Koppel har skrivit en slagverkskonsert dedicerad till Markus Leoson, som med bravur framförde den tillsammans med norrköpingssymfonikerna. 5 satser med rolig, vettig och inte minst vacker musik för slagverk och orkester fick vi njuta av.
Den första satsen presenterade rytm och melodi med farligt schvung och förbryllande flyt med bästa Gershwin-feeling. Marimba och klockspel i symbios med orkestern gav en romantisk andra sats med ljuva stråkar à la balettmusik.
I tredje satsen berättades en saga i stil med Peter och vargen och fjärde satsens komplexa rytmer byggdes på med maffiga melodilinjer som vandrade omkring i orkestern och omformade sig. Även den femte och sista satsen berättade sin historia, egentligen utan oväntat innehåll men desto mer fantasifullt.
Solisten Markus Leoson,som också varit kompositören Anders Koppels musikaliske hantlangare i arbetet med konserten, blev ett med musiken och stod som i ett kraftfält där all världens rytmer slogs om hans uppmärksamhet. Snabbhet, elegans, perfekt timing och is i magen kännetecknade hans ytterst tekniskt skickliga spel. Även orkester passade på att ta ut svängarna, och mot slutet av konserten, i femte satsens maffiga instrumentering, handlade det om riktigt finlir. Sammantaget ett roligt, varmt och charmigt stycke!
Efter paus följde Anton Dvoráks 8:e symfoni, stor musik för stor orkester och stora känslor. Göran W Nilsons tolkning blev både baktung och framfusig på samma gång, förvirrat och inte riktigt genomarbetat.
Man behöver inte frammana någonting ur musiken som redan finns där så tydligt som hos Dvorak - det är bara att låta orkestern tala fritt. När den fick göra det kunde musiken lyfta en liten bit, trots slitningar och tunn bottenplatta. I tredje satsen fick man till ett behagligt gung med mjuka stråkar och mulligt blås därtill. Sista satsens fräsiga fanfar styrde till slut upp hela symfonin.
Kvällens konsert inleddes med Ravels åtta småstycken samlade under paraplyet "Valses nobles et sentimentales". Efter en överförfriskad och lite härsig inledning stramades det hela upp och blev nästan angeläget i flera av satserna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!