Musik
Kammarserien Alltid på en måndag och CrescendoPiano: Mats Jansson. Violin: Tale Olsson, Mikael Wenhov. Viola: Torbjörn Helander. Violoncell: Juliane von Hahn. Trombon: Espen Aareskjold.Musik av Robert Schumann, David Swärd (uruppförande) och Brahms
Schumanns kvintett är tillägnad hustrun Clara Schumann och andas lätthet. Ett tillgängligt men inte alls banalt stycke som äger variation, både fart och känslosamhet. Mats Janssons pianospel var utmärkt och skänkte stabilitet som den excellenta stråkkvartetten under ledning av Tale Olsson visste att ta vara på.
Utmärkt samspel, täta klanger och mustig dynamik hjälpte till att inandas liv i Schumanns musik. Från de långsammare delarna där sammanhållningen av fraserna och innerligheten i spelet tog fram subtilare emotioner till de hetsigare, snabba där attack och precision hos stråkarna skapade rytm och fläkt.
Efter Shumann blev det ett uruppförande, nämligen David Swärds Windstep för solotrombon. Swärd har i sitt stycke velat utnyttja en speciell spelteknik som gör att det går att spela speciellt snabba löpningar på trombonen, allt för att återskapa vindens fluktueringar. Och, jodå, vindinspiration kunde höras.
Stycket börjar med ett fritt hållet melodiskt tema som återkommer någon gång längre in i stycket. Men det är knappast ett melodiskt stycke i traditionell mening. Rytmiken är svävande och föränderlig, likaså melodiken. Swärd har tydligt velat utnyttja trombonens hela register, både vad gäller tonomfång och dynamiskt uttryck. Här finns allt från sordinerade, nästan nasalt fagottliknande svagare toner till bräkande, muskulösa.
Snabbare passager där tonerna, likt vinden, fladdrar genom registret; långsammare tvåklanger som knyter ihop och håller isär stycket. Solisten Espen Aareskjold fick i Windstep visa prov på sitt register och sitt kunnande och gjorde det med den äran. Mycket skickligt framfört.
Stycket kan väl knappast räknas till de mer lättlyssnade men nog lyckades Aareskjold förmedla Swärds vision till den månghövdade publiken som tydligt uppskattade framförandet.
Tyvärr kunde undertecknad inte följa konserten till vägs ände men med tanke på kvällens början måtte väl kvällen också ha slutat bra. En välspelande stråkkvartett, lyhört pianospel, en trombonvirtuos samt givetvis ett lyckat uruppförande av lokal kompositör bäddar för bra kvällar även i höstmörker.
Så jobbar vi med nyheter