Musik
Norrköpings Symfoniorkester Johan Agrell; Symfoni d-dur Jan Sandström ; Trumpetkonsert nr 2, solist Håkan Hardenberger David Swärd; Solar Edge Jean Sibelius; Symfoni nr 5
Kvällens stora höjdpunkt blev J Sandströms Trumpetkonsert som skrevs för just solisten Håkan Hardenberger. I det lekfulla, för att inte säga postmoderna stycket framstår Hardenberger som en trollkarl mitt i drömmens värld. Trumpetens toner ömsom leker ömsom gäckar de andra instrumenten som alla tycks vilja vara med i leken.
Hardenberg drog med sitt eminenta spel fram publikens jubel och bjöd till allas belåtenhet på ett extranummer.
Den ofta framförda norrköpingstonsättaren David Swärd bidrog med uruppförande, denna gång med titeln Solar Edge. Med mycket moderna tongångar vill Swärd bland annat förmedla stunder av eftertänksamhet och känslan av en massiv kraftfullhet. I högt tempo blandades disharmonier med ständigt återkommande och utdöende crescendon. Stycket skapade tidvis förvirring och en längtan efter en slutgiltig och dramatisk explosion, som tyvärr uteblev. Kompositionen kan upplevas som svårsmält för flertalet då det kräver åhörarnas absoluta deltagande. Kanske bör stycket avlyssnas mer än en gång.
Efter dessa två nyare stycken var vi åter på gammal mark. Med Sibelius Symfoni nr 5 framfördes all den pampighet och storslagenhet som tidigare saknats. Melodiskt och med det kända finländska vemodet framställdes Sibelius vånda och ångest när han under fem år komponerade stycket. Chefsdirigent Lü Jia lyckades med lätthet och säker hand få fram alla nyanser med stor finkänslighet och avslutade perfekt och dramatiskt konserten.
Sällan är innehållet så spännande och så varierat. 90-års jubileet kunde knappast bli bättre.
Så jobbar vi med nyheter