Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mest om ditt och datt

Det finns alltid något att skriva om, säger Helena von Hofsten på en av de sista sidorna i den här boken. Ja, och kanske finns det någon läsare också.

Foto:

Kultur och Nöje2009-01-22 03:00
En välsituerad dam som vill sitta på altanen till sin villa med sjöutsikt, eller på bryggan eller i bersån, och småprata med en likasinnad om - för det mesta - ingenting. Sådan är den här boken. Korta texter om ditt och datt, en katt, en nyinköpt strykbräda, en påkörd hare, lite trädgårdsarbete här och lite eftermiddagskaffe där. Oförargliga texter som ibland hamnat i radions Vid dagens slut. Annars mest tecken på skrivklåda. Varje tanke måste skrivas ner, hur tillfällig och enkel den än är. Så blir det en bok. Har man eget förlag riskerar man inte att bli refuserad. Men på 200 sidor slinker det ändå ibland med något viktigt. Om hur dagspressens kultursidor numera fylls med lättuggat strunt. Om hur gamlingar utfodras med kyld storköksmat utan näring och kärlek. Om behovet av nya köpcentra. Från de 200 sidorna tar jag med mig ett barn som tillfrågades vad hälsa är och svarade: Det är när man säger goddag och hej och så där. Just det! När man ser och bekräftar en annan människa bara genom att hälsa på henne. Så att hon känner att hon finns. Det kan gott betyda hälsa. Klokt barn! Helena von Hofsten mår illa av de skandaler där politiska makthavares liv rullas fram över löpsedlarna. De är ju bara människor, de har familj, våningar och krukväxter, de känner och gråter som jag, säger hon. De påstår sig företräda oss, säger jag, men tillskansar sig förmåner, löner och privilegier som är fullkomligt främmande för vanliga människor. De förtjänar inget medlidande. Säger jag. Jag har sällan känt ett så klassmässigt främlingskap till en författare som till Helena von Hofsten. Därför ska ni inte lita på mitt omdöme. Den här boken kan säkert vara till glädje för den som inte vill oroas men som vill ha lite småpratarläsning att somna till. En bok att ha på nattygsbordet. Eller på altanen, i bersån eller nere på bryggan, för den som har tillgång till sådana lokaliteter.
EN NY BOK Helena von Hofsten Jorden snurrar bara framåt Tusculum förlag
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!