När jag bodde hemma hos far och mor gick jag med dem i demonstrationståg varje första maj. Det skulle man göra. Sen började jag tycka att partiet gick för långsamt fram på vår väg mot socialismen.
Nu utvidgar jag August Palms fråga och undrar: Vad vilja de svenska vänsterpartierna? Jag hittar en blandning av löst prat och konkreta krav:
4 Vänsterpartiet: Fler sjuksköterskor och undersköterskor! Höj lönerna i välfärdsjobben! Världens bästa välfärd! Stoppa privatiseringar! Privata företag ska inte öppna skolor för att tjäna pengar.
4 Kommunistiska partiet: Bort med Fas 3! Nej till deltagande i krig! Satsa på solenergi! Nej till all privatisering! Vården ska inte vara vinstdrivande. Bygg ut kollektivtrafiken!
4 Socialdemokraterna: Vi vill, vi kan, vi kommer igen. Barnfattigdomen ska utrotas. Rädda välfärden. Privata vårdföretag har inget intresse av att vi håller oss friska, för då tjänar de inga pengar. Avregleringar ska återregleras.
Allt det där kan jag ställa upp på. Men så gör sossarna bort sej. Carin Jämtin ville införa en muslimsk helgdag i almanackan. Det tog hon tillbaka i radions lördagsintervju och sa i stället: Vi har många religioner i Sverige, det har berikat oss. Och jag som trodde att all vänster var motståndare till all vidskeplighet inklusive all religion!
Sånt ska man bemöta, men inte alltför allvarligt. Bränn gärna en bibel om det roar er, vi har flera. Rita gärna skämtteckningar om Jesus, han är en osårbar litterär figur, han tål att skoja med.
Jag läser oberoende vänsterblaskor. I tidskriften ETC skriver Maria-Pia Boëthius att borgerligheten genom sina medier, främst DN, fått unga att tro att en stark offentlig sektor, solidaritet och rättvisa är gammaldags och förlegat. När det i själva verket är något nytt och unikt i världshistorien! Medan det ojämlika samhälle borgarna kallar nytt är det äldsta och grymmaste av allt, odugligt som livsmodell för folkflertalet.
Numera orkar jag inte gå i demonstrationståg. De senaste åren har jag tillbringat första maj i Hörsalsparken, där man kan ta en fika och där alltid något vänsterfolk brukar bjuda på tal och musik. I flera år har förstamajtalen störts av motorcyklister som kört förbi nedanför, långsamt och med vrålande motorer. De har inget eget politiskt budskap, de bara snyltar på arbetarrörelsens traditionella högtidsdag. Jag tror inte att det kan finnas hundratals motorcykelburna fascister i stan, men egendomligt ser det ut.
Eller har sett ut. För i år misslyckades de. Fyra vänsterpartister hann framföra sina tal innan motorcyklarna kom. Sen äntrade Blå Häst estraden med sina instrument. Och Blå Häst tystar man inte med några motorcykelmotorer!
Ibland sägs det kloka saker av folk som inte kan misstänkas tillhöra vänstern. I TV-serien om Kennedys lär en av skådisarna ha sagt: Man kan se på världen som den ser ut och fråga: Varför? Och man kan tänka sej hur världen borde se ut och fråga: Varför inte?
Där har vi lite av det jag saknar hos dagens partiledare till vänster.