Mellan Mozart och Göring
ÅKE BJURHAMNMusik föe Herman GöringGalleri Kronan
Han kallar utställningen Musik för Hermann Göring och har målat en affischartad tavla föreställande Hitlers beryktade flygvapenchef. Göring ser ut som en kung i hermelinsbrämad mantel och med marskalkstav. På tyska står texten När jag hör ordet kultur säkrar jag min browning. Vilket han väl knappast gjorde - han hade ett omvittnat intresse för kultur och samlade sina skatter i sitt Karinhall.
Till det här ytterligare en liten bild, ett foto från Nürnbergrättegången. Göring oskadliggjord. Ljud ingår, Mozart älskliga tema ur Elvira Madigan, avbrutet av skjutvapenknatter. Förstörelsen understruken.
Bjurhamn frågar hur och om den här nazistens erkända kulturkärlek kunde höra ihop med de illdåd han var ansvarig för. Bjurhamn svarar själv med ett kategoriskt nej. Kulturella upplevelser är en sak. Gestapos vidrigheter något helt annat. Goda tankar och onda gärningar.
Det är nog det mest pessimistiska synsätt man kan ha. Det skulle också kunna medföra att de namn som finns på fanorna inte behöver vara "mer värda" inte bättre, än Görings. Bildad, älskare av musik och konst - kvar blir då en mekanisk konsument och nitisk samlare. Naturligtvis kan det vara så, men frågan ställs lika svart/vitt som svaret.
Diskussionen är intressant och evig och måste säkert kompliceras. Utställningen är ändå upprörande och bara därför angelägen. Dessutom kan man stödja Amnesty, det är bara att sätta in tiotusen kronor så får man en av fanorna. Det finns en bössa också.
Av de femton nämnda kulturarbetarna är den turkiske författaren Yasar Kemal mest känd för den svenska allmänheten. Andra är konstnärer, musiker och vetenskapsmän och skådespelare.
Så jobbar vi med nyheter