Mellan drömmar om tillvarons storhet och hotande katastrof
Roy Anderssons nya film, som är mycket lik Sånger från andra våningen, är nog så sevärd men inte lika minnesvärd som föregångaren.Den har färre konstnärliga toppar och moralisten och framtidspessimisten Andersson har ibland frestats till övertydlighet i stället för att, som i föregångaren, lita till att åskådaren vill och kan ta till sig poängerna i hans satir, svarta humor och karikatyr.
I vardagsspråket, sketchformen och ljuset finns Roy Anderssons egenart, men i filmen "Du levande" framträder den inte med full kraft, skriver Folkbladets recensent Stefan Andersson.Foto: Studio 24
Foto:
Som i förra filmen får vi se sketcher om hur storstadsmänniskan svikit livets värde och glädjeämnen och fastnat i tristess, självömkan, elakhet, girighet och oförmåga att kommunicera. Generösa och älskande människor är obegripliga och skuffas undan. I drömmar ser de tillvarons storhet och låghet, i verkligheten hotar katastrofen.
Bland höjdpunkterna finns det godhjärtade försöket att roa överklassnazister, som slutar i elektriska stolen, sexscenen med två personer fängslade i varsin drift (pengar och lust), och de nygifta i det rörliga huset, en hyllning till den anspråkslösa livsglädjen, kärleken och musiken. Men i psykiatrikerns harang om varför han inte längre vill göra elaka människor lyckliga och i tonårsflickans lyckodröm blir filmen förmanande, inte gestaltande, och man känner motvilligt en besvikelse.
Andersson fortsätter att arbeta med vitsminkade typer, vardagsmiljöer i obehagliga färger, långa tagningar med stillastående kamera och vidvinkel samt ironisk användning av musik. Man ser inspirationen från Peter Tillbergs berömda 1970-talsmålning av elever i en skolsal och förstår hur mycket Anna Märta Wärns arbete med rekvisitan betyder för helheten. Spåren av Jacques Tati, Kubricks Barry Lyndon är tydliga och över alltihop vilar Strindbergs och Becketts skildringar av hur synd det är om människorna i livets stagnerade helvete. Det är i sketchformen, ljuset, sminket och vardagsspråket vi hittar Roy Anderssons egenart, men här framträder den inte med full kraft.
Filmstaden
Regi: Roy Andersson
I rollerna bl a Jessica Lundberg, Elisabet Helander
Björn Englund.
Betyg: * * *