Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Med ostoppbar vilja att uttrycka sig

Anneli Lindberg”Äntligen hemma”Galleri Kronan18 oktober till och med 2 november

I dag öppnar Anneli Lindbergs separatutställning ?Äntligen hemma?. ?Jag bloggar inte, jag blobbar? säger Anneli        Lindberg. I utställningen visas foton av blobbarna när de irrat ut i alla tänkbara miljöer.

I dag öppnar Anneli Lindbergs separatutställning ?Äntligen hemma?. ?Jag bloggar inte, jag blobbar? säger Anneli Lindberg. I utställningen visas foton av blobbarna när de irrat ut i alla tänkbara miljöer.

Foto: Forsby Jan

Kultur och Nöje2008-10-18 03:00
Det var två år sedan Anneli Lindberg senast hade separatutställning. Men nu syns hennes verk i utställningen "Äntligen hemma" på Galleri Kronan. Hon blandar friskt olika tekniker. Syr i papper, klistrar in urklipp, målar med utspillt kaffe och lägger på grytlappar - plättar av loppisfyndat kvinnoarbete som ger verken mer stadga och djupverkan. Det ser ut som det kliar i fingrarna, att dukarna blir som irriterande myggbett. De lämnar henne inte ifred, hon återkommer gång på gång. River lite till. Anneli Lindberg berättar att hon kan arbeta med tio målningar parallellt och går tillbaka till dem. Hon ger sig tid. Låter verken mogna och långsamt växa fram. I målningen "Sju dagar i veckan" blir resultatet en målning med en historia - skugglik och viskande. Lager har lagts på lager men samtidigt släpps underliggande skikt igenom. - Jag var trött på mina grafiska bilder och hade ändå ändå inte sålt något. Så jag tyckte att jag lika gärna kunde sabba den där duken. Vi konstnärer har ju inte så mycket pengar. Jag målade över med vit färg. Anneli Lindberg lyckas tämja linjerna, de slingrande trådarna, formerna och färgerna till inte alltför spretiga eller oroliga helheter. Problemet blir när verken hänger sida vid sida, då kan intrycket ändå bli något rörigt. Även om det övervägande intrycket är ljust, med akvareller som "En stunds eufori", finns även mörkare stråk. Dessutom föder stygnen i dukarna associationer till sår som måste plåstras om, eller lappas med grytlappar. Den intensivt röda målningen "Det som varit" är till synes blödande och får mig att undra om Anneli Lindberg är en av alla dessa kvinnor som gör konst av sina sår. Viljan att uttrycka sig tycks vara en ostoppbar kraft, inte minst är "Blueberrypie" målningen ett exempel på det. Anneli Lindberg berättar att den kom till i ett torp, där hon på Cajsa Warg-vis tog det som fanns. Den lätta och luftiga målningen är gjord av blåbärsfläckar på lakanstyg. Ett roligt inslag är Annelis virkade "blobbar" som tagits ut och fotats i olika miljöer. De ser organiska ut, påminner om varelser, små personligheter. Blobbarna har irrat in i skogen, ner på stan och ut på sjön. Det påminner en hel del om trädgårdstomtar på utflykt. Klart knorrigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!