Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Mah-Jong i ljuset igen

Efter att ha klätt den svenska vänsterrörelsen förvandlades plötsligt Mah-Jong till det stora skällsordet, tillsammans med näbbstövlarna.
25 år senare är Mah-Jongs knallfärgade anti-mode helt rätt igen. Nu kommer en utställning och en bok om 70-talets mest upproriska klädföretag.

Kultur och Nöje2003-08-29 00:00
Mode har sällan tillskrivits någon större betydelse i den politiska historien, men det finns undantag. 1960-talet var en brytningstid socialt och kulturellt, men också estetiskt. Fram tills dess hade ungdomar klätt sig precis som sina föräldrar. Med 60-talet kom popmusiken, långhårsfrisyrerna och plaggen som bröt mot alla konventioner. I London var det Beatles och Mary Quant som stod för upproret. I Sverige blev symbolen för stilrevolten - Mah-Jong.

<b>Politiska protester</b>
Den 30 augusti öppnar utställningen "Pret-a-protester!" på Borås Textilmuseum. Ett samarbete mellan Riksutställningar, textilmuseet och designbyrån Futurniture.
- Hur kommer det sig att folk 1960 klädde sig och rörde sig som Papphammar, medan samma människa 1975 hade skägg och satt på golvet?
- Någonstans på vägen skedde en social, politisk och kroppslig revolution och vi vill undersöka vilken roll Mah-Jong hade i den utvecklingen, säger Jakob Lind vd på Futurniture och utställningens konstnärlige ledare.

<b>Solidarisk tillverkning</b>
Det sociala engagemanget gick som en röd tråd genom företagets filosofi. När de nykläckta konstfackseleverna Kristina Torson, Veronica Nygren och Helena Henschen startade Mah-Jong 1966 var de noga med att kläderna skulle sys upp i Sverige.
- Det hade förstås varit mer ekonomiskt att lägga tillverkningen utomlands men vi valde istället att kämpa för att bevara en svensk tekoindustri, berättar Kristina Torson som idag driver ett klädföretag på Gotland.

<b>En öde ö</b>
Mellan 1966 och 1976 klädde Mah-Jong den svenska vänsterrörelsen, men sedan klarade inte det lilla företaget att leva upp till sina egna högt ställda krav.
- Politiskt kändes det till slut som om vi satt på en isolerad ö. En socialistisk ö i det vanliga kapitalistiska samhället. Det blev för trögt, säger Veronica Nygren som idag jobbar som formgivare och konstnär.
1977 slog butiken på Kungsgatan i Stockholm igen.

<b>Rätt i tiden</b>
Men efter 25 år i träda tycks världen vara redo för Mah-Jong igen. Det är ingen slump att utställningen "Pret-a protester!" och boken "Det är rätt att göra uppror. Mah-Jong 1966-76" (Modernista Förlag) dyker upp just nu.
- Det ligger helt rätt i tiden. Unga människor har börjat demonstrera igen. Globaliseringsrörelsen breder ut sig och inom modebranschen diskuteras just nu etisk märkning av kläder, säger Riksutställningars projektledare Lina Ahtola.
Fotnot: Utställningen Pret-a-protester! turnerar i landet från 30 augusti då den börjar i Borås och kommer till Norrköping och Arbetets Museum 24 februari nästa år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!